Header

Beskrivning: Jultupp, bilden är tagen av Eje Persson omkring 1960 i köket hos Konrad Varg i Karsträsk.

Anmärkning: Bilden tagen av min pappa Eje Persson omkring 1960 i köket hos min morfar Konrad Varg. Sent på julaftonskvällen gick julfågeln runt i alla gårdarna i byn Karsträsk och levde allmänt oväsen och skrämde barn. Min mamma född 1926 minns den från sin barndom. Den på bilden var tillverkad av min morfars far Lars Anton Varg (1858-1937) av en gammal hundskinnspäls där han genom ena ärmen hade trätt en träkäpp med ett "fågelhuvud" gjort av en uttermössa. I denna julfågel gick Lars Varg ledd av Bror Varg, båda gubbar i byn. Jag minns den med skräck själv när jag var liten. Att vi var sista huset i byn och att gubbarna troligen fick en sup i varje gård gjorde nog dom extra högljudda och julfågeln mer skrämmande. Traditionen upphörde i början av 1960-talet.
På julaftonskvällen gick julfågeln runt i alla gårdarna i Karsträsk och levde allmänt oväsen. Min mamma Gullan Persson (1926 - 2018) minns den från sin barndom. Den på bilden var tillverkad av min morfars far Lars Anton Varg (1858 - 1937) av en hundskinnspäls där han genom ena ärmen hade trätt en träkäpp med ett fågelhuvud av en utterskinnmössa och hade kraftiga näbbar. I julfågeln på bilden gick Lars Varg (1891 - 1965) ledd av Bror Varg (1895-1962) båda boende i Karsträsk. Jag minns den med skräck själv när jag var liten. Under min barndom kom alltid julfågeln en stund efter jultomten och det började med att fågeln förde ett herrans oväsen och dunkade med träkäppen redan ute på brotrappan. Sen leddes den runt i köket där alla hade samlat sig. Mindes den med mest skräck. Min mamma berättade också att när hon var liten försökte hon krypa upp på järnspisen för att klara sig undan men julfågel kom ändå och hackade på henne. När traditionen började i Karsträsk är okänt men förekom åtminstone i början av 1930-talet och kanske tidigare än så. Den upphörde i början av 1960-talet. Julfågel besökte också de närmaste gårdarna i Lidberg och Borup. Då följde den med tomten och det kunde bli efter kl 21 på julaftonskvällen innan dom dök upp. Även här vittnar personer att julfågel gick omkring bet barn. Det här var runt 1956 - 58 (Edit Waleij Andersson). Monica Varg har berättat: julen 1958 var vår familj i Karsträsk hos farfars Mårten o Karin Varg. Det blev ett värre liv uta gålom helt plötsligt komme fågelelänne in a köksgolve å levvd om som fjolhöstn. He vaart laang innan nästa julfirande.





Ernst Westerlund har skrivit om julfågeln i Norsjö kommun, någon som minns eller hört nått liknande ifrån sin barndom?/ Bo-Göran Persson

Från Ernst Westerlunds Från Dragnäs till Finnsele i Västerbotten 1961 s. 41.
I denna by [Petiknäs] sände man också ut »jultuppar» på julafton. En luden fårskinnsfäll med håret utåt, draperades över axlarna på en halvvuxen yngling, en smal stör blev tuppens hals och störens spets böjdes till en krokig näbb. Hörntofsarna i fällen knöts fast kring näbben. Denna strutsliknande tupp brukade skrämma hästar i sken, säger man. I Örträsk har tuppen kallats julfågel.
Man anser att sedvänjan infördes 1898. När Jakob Öman i Örträsk nyssnämnda år gifte sig strax före jul var en kvinna från Ö. Högkulla, Brita Kullberg, närvarande som bröllopsgäst. Hon hade vid detta tillfälle beskrivit hur man gör en julfågel. Den var identisk med jultuppen i Petiknäs. Med all sannolikhet redan samma jul uppträdde julfågeln för första gängen. Ännu för ett 25-tal år sedan hände det att julfågeln var ute och gick mellan gårdarna i byn. Någon speciell uppgift hade inte fågeln vid sin vandring mellan gårdarna. Den gjorde krumsprång och galade, skojade med — och skrämde — små barn och blev ofta bjuden på traktering i form av godsaker./ Ulf Lundström