Sara Maria (Maja) Åström (1889-1946), född Nordgren i Gideåbacka, Västernorrland som dotter , till arbetaren, faktorn och sedermera handlaren Jonas Olof Nordgren och hans maka Hulda Maria. Hon föddes som tredje barnet i en syskonskara av fyra barn.

Tjugo år gammal börjar Maja Åström sin yrkesutbildning hos fotograf Ebba Lindstedt i Örnsköldsvik. Hon praktiserar sedan hos fotograferna Adolf Pettersson, Deje, och Algot Åström, Byske. Hos den sistnämnde träffar hon hans brorson Karl Ivar Åström, med vilken hon senare gifter sig 1916. 1912 flyttar Maja till Kallholmen, där hon driver egen rörelse i två år, varefter hon etablerar sig som fotograf med ateljé i Bureå.

Till Bureå samhälle kommer Maja som »utsocknes», till att börja med som ensamstående yrkeskvinna, sedan samboende med Karl Ivar Åström. Hon arrangerar där danstillställningar hemma i ateljén. Danserna kallas allmänt för »kallvattubaler», då den enda dryck som serveras är kallvatten. Tilltaget med hemmadanser blir lite för magstarkt för männen i kommunfullmäktige, speciellt med en kvinna som arrangör. I stämmoprotokoll från den 16/5 1915 kan man läsa att det inte anses nyttigt att enskilda personer upplåter husrum åt danslysten ungdom »där de otvivelaktigt lida skada både i kroppsligt och andligt avseende. Man borde så långt lag och författning medger sätta 'P' for denna ultramoderna näring». Efter detta var det slutdansat hos Maja.

Till Maja går man även for att söka hjälp mot »bleksot». Med en vanlig nål gör hon hål i patientens örsnibb, samtidigt som hon kyler med en rå potatis. 1928 river man det gamla huset på Skärvägen och Åströms låter uppföra en nybyggnad ritad av byggmästaren Albin Granlund. På övervåningen inreder Maja en ateljé med 2,5 m höga fönster mot norr. I bottenvåningen inreder de sin bostad och makens elfirma.

Maja Åström använde bl.a. en bälgkamera 18x24 cm med ett 36 cm Voigtländer- objektiv. Förutom rena ateljébilder, främst porträtt, tog Maja Åström en rad reportage- bilder med dokumentära motiv. Större delen av Maja Åströms cirka 12000 glasplåtar, finns numera i Skellefteå museums arkiv.