Header

Beskrivning:Bröderna Johanssons Autometall
Företaget startade sin verksamhet 1946 och grundare var Gustav Johansson och Tore Marklund. Man startade under namnet Johansson och Marklund.

Historik och utveckling av företaget
Företagets ursprung är resultatet av stor initiativkraft och idérik företagaranda. Företagets grundare Gustav Johansson började som helt ung vid Bäcklunds Metallvarufabrik i Skellefteå.. Sedan hamnade han vid Rönnskärsverken som mekaniker. Under beredskapsåren skadade han ryggen svårt och låg i gipsvagga i två år. Han förstod att han inte skulle kunna fortsätta med sitt tidigare yrke utan ställde in siktet på att skaffa sig en egen metallrörelse. Han tog en NKI-kurs i verkstadsteknik med hjälp av ett stipendium ur kungafonden och strax efter kriget var han redo att sätta igång.

Gustav Johansson och kompanjonen Tore Marklund började företagets verksamhet 1946 med tillverkning av flak till släpvagnar och lastbilar samt biltillbehör samt ombyggnad och reparation av lastbilsflak och lastbilshytter. Se vidstående bild som visar en ombyggd militärlastbil. Sedan kom tillverkning av blombord och spaljéer in bilden.

1947 lämnade Tore Marklund företaget. Gustav Johanssons bror Verner gick då in som delägare i företaget, som då fick namnet Bröderna Johanssons Autometall.
En tredje broder Sven kom även i samme skede in i företaget och arbetade ända till slutet inom företaget. Han arbetade större tiden som verkmästare men var aldrig delägare i företaget. Efter några år övergick verksamheten allt mer till tillverkning av trycksvarvade och stansade detaljer.
Innan man flyttade till Hantverkshuset 1951 hade man även startat tillverkning av belysnings-armaturer, som snart blev företagets huvudinriktning. Man var f.ö. den första och länge den enda armaturfabriken i Norrland. Man hade i mitten på 1950-talet en årlig produktion på 20.000 läslampor och industribelysningar.

Gustav Johansson fick mottaga ett stipendium av dåvarande statsministern Tage Erlander. Det rörde sig om Skellefteå stads lokaliseringsråds företagar-stipendium på 7000 kronor. Vid invigningen av Expolaris 25 augusti 1967.
Utveckling av personalstyrka
Antalet anställda varierade mellan ca 10 till som mest 17 personer, bortsett från de första åren då man var betydligt färre.
Anläggningen
Man började verksamheten i en mindre och gammal snickeriverkstad i Norra Hedensbyn där
Hydrauto AB nu ligger. År 1951 flyttade verksamheten till det då nybyggda Hantverkshuset på Södra Järnvägsgatan, då man var i behov av större och modernare lokaler.
Där fortsatte verksamheten fram till 1979, då företaget upphörde.
Tillverkningsrätt och maskiner såldes till Martin Karlsson och Börje Johansson, som startade Norrsken Metall i Skellefteå AB.

Produktion och tillverkning
Förutom legotillverkning tog man också fram egna produkter, som till exempel belysnings-armaturer i olika modeller inom läs- och arbetsplatsbelysningssektorn, samt presentartiklar i koppar och mässing. Armaturtillverkningen var f.ö. under många år huvudprodukten vid företaget.
Man började även tillverka trädgårdsbelysningar och byggnadslampor. Under 1960-talet var de flesta parklamporna i Skellefteå tillverkade vid företaget.
Man ritade själva sina modeller och stod för hela tillverkningsprocessen, liksom vidare-utveckling av produkterna..
Sordiner i många olika modeller för såväl trumpet som trombon tillverkade man på lego, se bild. Den berömde amerikanske trumpetaren Dizzie Gillespie blev så förtjust i den väster-bottniske produkten att han omedelbart ville introducera den på den amerikanska marknaden. Den kom därigenom också att exporteras till USA.

Andra halvfabrikat till musikinstrument som tillverkades var cymbaler, s.k. grytlock för trumslagare samt maraccas, de skallror som jazzens och kanske framförallt rumbans musikanter nyttjar.

En prydnadssak som tillverkades i ganska stort antal var en så kallad Skeppsdecanter, det är ett skydd av mässing (även koppar förekom), som man sätter utanpå en glasflaska. Flaskan använde man på fartyg en gång i tiden. Denna produkt var en stor exportartikel till USA, främst Chicagoområdet, dit huvudparten av tillverkningen exporterades. Man levererade den även till huvudparten av NATO-baser i Europa. I dessa decanters monterade man in speldosor som spelade ”He is a jolly good fellow”.

En annan produkt var Gruvhjälmen, den speciella Skellefteåsouvenir företaget tog fram. Den var tillverkad av Bolidenkoppar och med Skellefteås stadsvapen framtill. Den symboliserade gruvlampan och anspelade på den gruvverksamhet som fanns inom regionen. Se bild till höger.

Kontaktperson
Åke Johansson tel 0910-36645 el. 0910-84040. Foton på företagets produkter samt annan dokumentation finns hos kontaktpersonen. Tillstånd av Åke Johansson att använda bilderna erhållet 2000-04-03.

Källor, arkivmaterial, artiklar:
Företagsarkivet i Westerbotten

Bröderna Johanssons autometall
Prislistor
Foton
Urklipp: NV 19/3 1951 s 10: ”Äkta Dala-slöjd” tillverkas i Skellefteå.
VF 1955 Annons: Rätt belysning (studielampa).
VK 9/4 1962 Sordin för USA (med foto på Gustaf Johansson).
VF odat. Lokaliseringsskepsis hos de små (foto Gustaf och
Åke Johansson) ref. reportage s 5..
VF 27/9 1955 Skellefteå har Norrlands första armaturfabrik.
NV 3/8 1967 Lamptillverkare i Skellefteå exproterar sordiner till
USA.
NV 3/8 1968 Utfyllnadsjobb blev en stor exportartikel för
Autometall.
? 3/7 1968 Han räds stororder
NV 7/7 1961 s 2 Gruvhjälm Skellefteås souvenir
Vk 9/4 1962 Sordin för USA (m foto Gustaf Johansson med olika
produkter.
VK 9/4 1962 Skelleftefirma gör sordiner för amerikanska
jazzmusiker. (Foto: Gustaf Johansson med en låda
halvfabrikat – fotograf: Jan Olovsson)
? 3/8 1967 s 1, 3 Lokaliseringsrådet belönar företagarbröder i
Skellefteå (Foto: Bröderna Gustav och Verner
Johansson)

Produktblad: Popy-sordinerna.

Kuvert från Åke Johansson: 3 foton på lastbilar
2 foton på Verner Johansson
1 foto på Åke Johansson
2 foton på armaturer
1 foto på produktmonter


Digitaliserade bilder från Autometall: DIG 01541-01572

Levnadsperiod:1946 – 1979

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå