Header

Beskrivning:Den första ägaren till soffan SM 26 530 Anna Margareta Skog föddes den 28 februari 1808 i Sjöbottens by i Skellefteå landsförsamling. Hennes man Johan Skog var från Mårtensboda i Lövånger och de gifte sig den 4 april 1832.

Stadens första barnmorska, f. 29 febr. 1808 i Sjöbottens by av Skellefteå lfs, dotter till hemmansägare Lars Olofsson Holmbom, barnfödd i Bergsbyn, och hans hustru Greta Nilsdotter i Sjöbotten.
Anna Margareta Holmbom var som ung flicka i tjänst hos komminister Häggbom. I närheten av prästgården låg postkontoret, som förestods av postförvaltare Wallmark. Där träffade hon sin blivande man, Johan Skog från Mårtensboda i Lövånger, f. 29 januari 1802. De gifte sig den 4 april 1832 och Skog hade då lärt sig skomakeriyrket och fått anställning som sockenskomakare. Deras första hem stod i Dalkarlsliden. Sedermera flyttade de till Böle i egen gård.
Hustru Skog ville bli barnmorska och visade därvid en beundransvärd ihärighet. Redan år 1836 hade hon anmält hos sockenstämmans ordf. doktor Nordlander, »att hon vore sinnad begifva sig till Stockholm för att inhämta Barnmorskekonsten, men att hon till en sådan resa saknade nödiga medel. Socknemännen härom tillsporde intygade hustru Skogs ej mindre verkliga medellöshet än ock hennes välförhållande i alla afseenden och önskade det måtte hon, så vidt möjligt vore, blifva såsom Fri-Lärling vid Barnmorskeinstitutet i Stockholm antagen.» —
Detta lyckades dock inte, men fyra år därefter, den 7 juni 1840, då socknemännen skulle höras om behovet av flera barnmorskors antagande, förklarade skomakaren Johan Skogs hustru, att hon bestämt sig för att resa till Stockholm för att inhämta Barnmorskekonsten och att hon ej vore sinnad att om något understöd av socknen till nämnda resa anhålla. Hon ville endast erhålla vitsord över sitt uppförande och socknenmännen intygade »ett stilla, stadgat och hedrande uppförande».
Under tiden hade barnmorskan Nordlund avlidit och Konungens Befallningshavande hade anmodat socknen att i hennes ställe anskaffa en barnmorska. Socknemännen intygade bristen på barnmorskor, men vitsordade, att skomakare Skogs hustru ingått till Sundhetscollegium med ansökan att få lära Barnmorskekonsten och att hon sedan vore villig att tjänstgöra i församlingen.
År 1841 är hustru Skog i tillfälle att genomgå kursen, som började den 7 maj med en teoretisk avdelning och den 21 juni med en praktisk och avslutades den s augusti, då hustru Skog återvände till hemorten med utfärdat barnmorske-brev.
Socknemännen hade under tiden bestämt den årliga lönen till 33 Rdr 16 sk. banco för examinerad barnmorska och dessutom för varje förlossning efter särskild taxa. Men madame Skog var ej nöjd härmed. Genom sin man lät hon anmäla, att hon hade anbud att få plats i Piteå lfs och där erhålla en årlig lön av 130 Rdr Rgds och dessutom 75 Rdr i skjutspengar från Stockholm. Socknemännen beslöto då att betala hela omkostnaden för hennes vistelse i Stockholm för Barnmorskekonstens inlärande och dessutom i årlig lön so Rdr B:co. För biträde åt de verkligen fattige beslöto socknemännen att barnmorskan skulle få ingiva räkning och om K. R:t så prövade skäligt, skulle Fattigkassan betala barnmorskans besvär. Den sista bestämmelsen gillades dock inte av madame Skog. Mannen, hennes ombud, förklarade, att om hans hustru ej av Fattigkassan finge de fordrade 16 Rdr 33 sk. B:co årligen för det biträde, hon vid förlossningar lämnade de fattige, så ville hon hellre antaga den bättre avlönade platsen i Piteå.

Efter överläggning gingo socknemännen med på hennes fordringar och beviljade de äskade löneförmånerna.
År 1842 erbjöd sig barnmorskan Skog att slå sig ner i Kyrkostaden, och där bliva boende, vartill socknemännen gåvo sitt bifall, »då det ställe i Böle, där hon nu bor, vore mera aflägset och med dålig väg, varemot hon i Kyrkostaden blefve för allmogen mera tillgänglig».
Skomakare Skog flyttade då till Körran, där han arrenderade mark från kyrkoherdebostället. När sedan staden anlades, blev fru Skog dess första barnmorska. År 1871 köpte staden en avsöndring av prästjorden vari även Körran ingick och familjen Skog införlivades med staden. Fru Skog innehade sin tjänst till år 1877. Hennes efterträderska blev fru Sofie Forsman, som tjänstgjorde åren 1877—1887, därefter fru Thilda Andersson, f. Brännström, 1888—1907 och fru Anna Berg, f. Tjernström, 1907–1936. Den nuvarande tjänsteinnehavaren är fru Jenny Björkman från år 1937.
Skomakare Skog avled den 11 augusti 1861. Några år efter mannens död, år 1867, processade fru Skog om en hemmansdel, Per Holmlunds gärdan på Norrböle, med hemmansägarinnan Erica Colldin därstädes. Jungfru Colldins rättegångsbiträde var f. d. nämndeman Anton Hedqvist fr. Morön, som fällt uttrycket: »Rätt ska vara rätt, men det kan gå på det andra viset också.» Fru Skog förde själv sin talan vid rättegången på Sunnanå tingsställe med den verkan, att hon vann processen.
Fru Skog var ett rekorderligt fruntimmer med klart huvud och stark vilja. Sitt hus regerade hon med fast hand. Sina barn uppfostrade hon strängt och så, att de i alla livets skiften skulle kunna reda sig själva. Fru Skog avled den 10 juli 1881 i sin yngsta dotters hem. I sitt äktenskap hade makarna Skog följande barn:
1) Greta Matilda, f. 14 febr. 1834, gift med garvaren Hugo Forsberg i Luleå. Båda makarna dogo unga och efterlämnade två söner: Carl Hugo, f. 1874, som antog fosterfaderns, postiljon Holm
grens namn, blev förste trafikinspektör i Stockholm och avled 1925, samt Knut Viktor, f. 1876, som uppfostrades hos mostern Vendla i Piteå och sedan emigrerade till Amerika;
2). Vendla Johanna, f. 28 september 1836, stadsbarnmorska i Piteå. Död där 1902;
3) Johan Leonard, f. 21 dec. 1838, handelsbetjänt i Piteå, sedan i Stockholm. Död där 24 febr. 1867;
4) Anna Amanda Aurora, f. 30 augusti 1841, d. 1868. Gift med inspektoren på Lejonström Ludvig Forsman i hans första gifte. En dotter: Fridlin, död vid 6 års ålder;
5) Conrad Hugo, f. 12 nov. 1843, garvare, gift med Greta Stina Morén från Stämningsgården. Flyttade till Tunadal i Sundsvall och emigrerade sedan till Amerika;
6) Gustava Gabriella, f. 24 mars 1848, d. 14 november 1926. Gift 1874 med fanjunkaren vid Västerbottens regemente Per Otto Alfred Lundell, f. I november 1840 i Kristianstads garnisonsförsamling. Erhöll Kungl. Svärdstecknet redan år 1883, d. 24 januari 1909. Fru Lundell övertog fädernegården och bebodde den till år 1914, då hon måste avflytta och lämna plats åt det beslutade samskolebygget. Gården togs då ner igen och flyttades till Lasarettsvägen 3. I den Lundellska familjen föddes tio barn, som följa här nedan:
1) Maria, f. 1876, d. 1908, folkskollärarinna i Sävenäs. Gift med förvaltare G. Liedgren i Bergsbyn i hans tredje gifte;
2) Emy, f. 1877. Gift med bryggmästaren vid Piehls bryggeri i Stockholm Knut Carlsson. En son Erik, även han bryggmästare, och en dotter, Margit, gift med överlärare Sven Wikberg i Stockholm;
3) Nanna, f. 1879. Pensionerad förste postexpeditör. Bosatt i Stockholm. Erhållit guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst;
4) Otto, f. 1880, d. 11 juli 1901;
5) Ernst, f. 1882, t. f. kronolänsman i Norsjö. Död 1905. En vitter och beläst man;
6) Siri, f. 1884, förste postexpeditör i Stockholm. Erhållit guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst;
7) Olga, f. 1886, telegrafexpeditör i Skellefteå;
8) Gabriella (Käte) f. 1891, anställd vid Stockholms stads statistiska kontor;
9) Dagmar, f. 1893, d. 26 mars 1901;
10) Svante, f. 1894, köpman i Skellefteå. Gift med lärarinnan Ingeborg Edlund, f. i Estersmark, Nysätra. Tre söner och tre döttrar. Under krigsvintern 1940 var han verksam i norra Finland och för sina tjänster belönades han med följande utmärkelsetecken: Finlands frihetskors 4. klass, Finska Tapperhetsmedaljen 1. klass (en sällsynt utmärkelse till civila), Finlands Röda Kors’ förtjänstmedalj och Lapin Riisti (Lapplands Kors). Han är f. n. den ende svensk, som innehar denna medalj.

Titel:Barnmorska

Levnadsperiod:1808-02-28 – 1881-07-10

Verksamhetsperiod:1841 – 1877

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem landskap:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Hem bygggnadsnamn:Nordanå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse landskap:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Födelse ort:Sjöbotten

Verksamhet / yrke:Barnmorska

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 168.

Johan Skog lärde sig till skomakare och fick anställning som sockenskomakare och fru Skog ville bli barnmorska. Redan 1836 anmälde hon sitt intresse men blev ej antagen. Fyra år senare (den 7 juni 1840) bestämde hon sig för att resa till Stockholm för att inhämta barnmorskekonsten och hon ville inte ha något understöd från socknen till resan, hon ville endast erhålla vitsord över sitt uppförande och sockenmännen intygade “ett stilla, stadgat och hedrande uppförande”. Året efter, 1841, fick hon tillfälle att genomgå kursen och återvände till hemorten med utfärdat barnmorskebrev.”

Sockenmännen hade bestämt sig för den årliga lönen men madame Skog var inte nöjd med deras förslag utan lät meddela att hon hade anbud om att få plats i Piteå landsförsamling, sockenmännen beslöt då att betala hela omkostnaden för hennes vistelse i Stockholm för barnmorskekonstens inlärande och dessutom i årlig lön 50 Riksdaler Banco.

År 1842 erbjöd sig barnmorskan Skog att slå sig ner i kyrkostaden för att kunna vara mera tillgänglig. Familjen Skog flyttade då till Körran (där museet finns idag), där Johan arrenderade mark från kyrkoherdestället.

När Skellefteå stad anlades, 1845, blev fru Skog dess första barnmorska. Hon innehade sin tjänst till år 1877. Fru Skog var ett rekorderligt fruntimmer med klart huvuvd och stark vilja, sitt hus regerade hon med fast hand. Sina barn uppfostrade hon strängt så att de skulle kunna klara sig själva, hon avled den 10 juli 1881, 73 år gammal.