Header

Beskrivning:CARL OCKLIND,
Skellefteå läroverks förste rektor, f. 9 okt. 1825, son av stadspredikanten och v. pastorn i Östersund Anders Ocklind och h. h. Gustava Berg. Ocklind intogs å Frösö skola i oktober 1838, blev gymnasist i Härnösand 1843, student i Uppsala 1846, filosofie doktor 1854. Duplikant vid Östersunds läroverk 1854–1855. Företog sommaren 1855 utlandsresor till Tyskland och Frankrike. Deltog även i en studentsångarfärd
till Paris. Lärare vid Östersunds läroverk 1856–59, adjunkt där
städes 1859, v. rektor 1859–60, 1860–61. Utnämnd till rektor vid Skellefteå nyinrättade läroverk I mars 1862.
Läroverket hade börjat sitt första läsår 31 augusti 1861 med v. kollegan J. A. Friselius som ende lärare. Lärjungeantalet utgjorde 21 elever.
En skoldag började med morgonbön en kvart före sju. Pojkarna voro uppställda i tre led i den s. k. bönsalen. Det mellersta ledet hade hand om belysningen, som bestod av talgdankar. Uppvärmningen av skolrummen sköttes också av pojkarna. De hade att göra upp eld i kakelugnarna och den, som inte lyckades, fick ibland känna rektors stövel i sin bakdel. Skolans disciplin var sträng och stryk var det verksammaste uppfostringsmedlet. Vid svårare förseelser blev det offentlig stut, som exekverades av fäderna.
År 1863 blev läroverket treklassigt. För elever, som genomgått
sina tre klasser och ämnade fortsätta vid Umeå gymnasium, anordnades enskild undervisning, varvid åtskilliga årskurser inlästes och studietiden förkortades. Skelleftepojkarna ansågos också »styva», då de tenterade in i Umeå läroverk och detta med rätta. Lärare som fil. doktor C. A. Melander undervisade med småländsk energi i latin, historia, geografi och naturkunnighet, varav botaniken stod särdeles högt. Kollega Gunterberg undervisade i realämnen och demoiselle Henriette Junker i sång och teckning. Själv undervisade rektor Ocklind i tyska, och lektionerna bedrevos huvudsakligen på det främmande språket. En elev fanns, som behärskade tyskan. Han hette Carl Franke, men så var han också son till den tyskfödde musiksergeanten Franke, som på 1860-talet flyttat in till Skellefteå.
Rektor Ocklind var ytterst noggrann i sitt kall. Hans intresse låg också åt det merkantila hållet. I många år var han Riksbankens ombud för Skellefteå och likaledes ombud för Försäkrings-AB Skandia.
År 1884 anmodades han att vidtaga förberedande åtgärder för bildande av en folkbank. Någon sådan kom emellertid inte till stånd.
Det var klart, att en man med rektor Ocklinds begåvning och kunskaper skulle tas i anspråk för kommunala uppdrag. År 1866 valdes han till stadsstyrelsens ordförande och under många år var han ledamot i bevillningsberedningen, taxeringskommitté och drätselkammare. År 1866 valdes han också till ledamot av riksdagens andra kammare för perioden 1867–69. Valet överklagades visserligen och upphävdes, men vid omvalet den 19 december 1866 återvaldes rektor Ocklind nästan enhälligt. (Rektor Ocklind erhöll 20 röster, häradshövding Stenberg 2, och handlanden A. Ruuth i röst.) År 1887 var han landstingsman för staden.
Från rektorstjänsten avgick han 1892 efter 30 års tjänstgöring och efterträddes av M. G. Högbom.
R. V. O. 1889.
Avled 19 aug. 1905. Rektor Ocklind var en liten fin herre med framåtlutad gång och händerna på ryggen.
Rektor Ocklind var gift två gånger. Första gången den 29 mars 1863 med Sophie Amalia Normelin, f. 1835, d. 19 jan. 1872. Andra gången den 24 mars 1879 med Euphrosyne Markstedt, f. 1 jan. 1841, d. 1906. Barn i första giftet:
1) Signe, f. 22 febr. 1864, d. 14 juni 1919. Gift med bokhandlaren Börje Lagergren, f. 13 juli 1864, d. 19 maj 1940;
2) Adolf, f. 8 mars 1865, stud. i Skellefteå läroverk 1875—81, i Umeå 1881–86. Studentexamen 1886. Tandläkareexamen i Stockholm 1892. Tandläkare i Skellefteå samma år och den förste legitimerade tandläkaren här. Grannstaden Piteå saknade egen tandläkare varför Ocklind ofta fick göra resor dit. Död 1935. Gift med Karin Bergvall, f. 1867, d. 1943. En son är tandläkare Bengt Ocklind, som sedan flera år har egen tandklinik här;
3) Hadar, f. 21 juni 1866, stud. i Skellefteå läroverk 1876—81, i Umeå 1881–84, d. 8 mars 1889 i Ajaccio på Corsica, där han sökt bot för sin sjukdom, tbc;
4) Fridolf, f. 25 aug. 1868. Genomgick efter avslutade skolstudier Ultuna lantbruksinstitut 23 aug. 1889. Lämnade dock jordbrukarens bana och etablerade sig som bokhandlande i Piteå. Åren 1903—28 var han anställd i Svenska Lif, senast som distriktschef för övre Norrland. Avgick med pension vid 60-årsåldern, men hann ej länge njuta sitt otium. Sju månader därefter avled han, 27 juli 1929 i Umeå. Var en utomordentligt skicklig försäkringsman, rättrådig och korrekt. Gift med Anna Clausén, f. i Piteå 16 febr. 1872;
5) Ellen, f. 2 jan. 1872. Diakonissa vid Ersta; I andra giftet:
6) Ada, f. 4 jan. 1885, gift 1907 med Einar Teodor Edberg, f. 20 okt. 1877, överläkare vid allmänna barnsjukhuset i Göteborg.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Rektor

Levnadsperiod:1825-10-09 – 1905-08-19

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Jämtland

Födelse ort:Östersund

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 150.