Header

Beskrivning:GUSTAF JONSON,
stadskamrer, f. 12 april 1852 i Markaryd i Kronobergs län, son till hemmansägaren Jonas Jonsson i V. Haghult och h. h. Christina Jonsdotter. Fädernegården, som låg i en av Smålands kargaste trakter, har gått i släkten i över 200 år. Men smålänningen har alltid förstått att reda sig. Fadern sålde timmer och virke ner till slättbygden i Halland, brände tjära och födde upp stutar, som såldes på Vittsjö marknad och Hässleholms torg. Däremellan satt han hemma i »lillastuga» och tillverkade vävskedar, som sedan avyttrades på resor i Danmark och Norrland.
Sonen Gustaf började tidigt deltaga i arbetet på gården. Han var inte gammal, när han fick vara med och tröska på logen med slaga. 18 år gammal följde han med fadern på den första Danmarksresan, som varade i två månader. De följande åren upprepades resorna, och 1873 gjorde han ensam tvenne resor till Danmark. Resorna utsträcktes då till Jylland, där han vandrade över heden och klitterna och besökte flera städer, såsom Kolding, Fredericia, Vejle, Aarhus. I närheten av Aarhus blev han väl emottagen av ett förmöget bondfolk, som gärna ville överlämna både gården och sin dotter Ane åt den livlige, gladlynte smålänningen, som talte danska som en inföding. Det året återkom han till fädernehemmet på själva julaftonen och var mycket efterlängtad.
Men så blev det svårigheter för främlingar att handla på Danmark och då gällde det att finna en ny marknad. Den 20 okt. 1874 styrde han kosan mot Norrland med ett varulager, som kostat 310 kr. och återkom till hembygden 1 juli 1876. Den 28 i samma månad reste han åter norrut med sina vävskedar och kom så till Skellefteå, som blev hans andra hemort. Här fanns då före honom en annan smålänning från hemsocknen, Jonas Arvidsson. De slogo sig tillsammans och efter någon tid öppnade de affär i hovkamrerskans gård vid Storgatan. Men ohälsa tvang Jonson att lämna affärerna. Han hade under en resa i Norrbotten drabbats av trikinförgiftning och ett otal bölder i ryggen bortopererades efter den tidens kirurgi utan bedövning. Men sedan inställde sig förlamning i hela kroppen och han skulle ha blivit invalid för sitt återstående liv, om inte en finska genom massage hade lyckats återgiva honom rörelseförmågan. Hon kallades Finn-Maja och hette egentligen Maria Pellika och var änka efter en finsk byggmästare Mattias Fred. Hon var bosatt i Piteå, men flyttade till Skellefteå. »Och sedan hon under ett års tid 8 timmar dagligen bearbetat den olyckliges lemmar, lyckades hon också, att åt dem återskänka den förlorade rörelseförmågan och småningom göra sin patient fullständigt frisk», skriver tidskriften Idun i en biografi om denna märkliga kvinna år 1901. Hon flyttade sedan till Stockholm, där hon utövade en stor praktik. (Uppsatsen »Maria Säfström».) En badresa till Ronneby året därpå fullbordade kuren och i okt. 1879 reste Jonson åter till Skellefteå. Året därpå öppnade han egen affär, som drevs med växlande framgång. År 1891 ombildades den till parti- och agenturaffär, som J. drev till år 1909, då han valdes till stadskamrer i Skellefteå. År 1886 hade han inköpt heltomten n: 118 A vid Tjärhovsgatan och byggde där egen gård med tillhörande vacker trädgård. På samma tomt reser sig nu två H.S.B.-hus.
Politiskt intresserad av konservativ läggning förvärvade han år 1899 aktiemajoriteten i Skelleftebladet, vars verkställande direktör han var till 1916, då han sålde tidningen. I sin krafts dagar var han en intresserad jägare och skytt. Åren 1898—1903 var han ordf. i Skellefteå skyttegille.
Han ivrade mycket för en förbättrad folkundervisning och var i många år ledamot av länsskolrådet och av kyrko och skolrådet i Skellefteå odelade församling. När staden avskildes till eget kyrko och skoldistrikt år 1913, valdes han till kyrkovärd och ledamot av skolrådet, där han nedlade ett intresserat arbete. När stadsfullmäktigeinstitutionen infördes i Skellefteå 1902 tillhörde han den första uppsättningen ledamöter och kvarstod till 1909, då han tillträdde sin plats i stadens tjänst.
Kyrkligt intresserad präglades han i viss grad av en schartauanskt färgad religiositet. Efter att en lördagsafton ha bevistat de ungas konfirmation i stadens kyrka drabbades han på natten av hjärtförlamning och avled den 30 juni 1918. Selma Lagerlöf berättar i Nils Holgerssons resa: »Smålänningen vill jag skapa själv», sade vår Herre. »Och så skapade vår Herre smålänningen och gjorde honom kvick och förnöjsam och glad, flitig, tilltagsen och duktig . . .» Dessa egenskaper voro utmärkande för stadskamrer Jonson.

Sedan den 30 jan. 1882 var han i äktenskap förenad med Sofia Lovisa Carolina Anderson, f. 30 jan. 1862, d. 17 nov. 1937, dotter till garvarmäst. G. Andersson och hans maka Eva Sofia Hæggström. Fru Jonson var varmt religiöst intresserad och i över so år en av föreståndarinnorna för stadens äldsta missionssyförening. Sju efterlevande barn, varav de tre sönerna äro anställda i stadens tjänst.

Sönerna hava antagit släktnamnet Renhorn, som burits av förfäder på mödernesidan. De namnet Renhorn 2/1 1905. Deras far Gustaf Jonsson ansökte om namnet för deras räkning. Står i församlingsboken Skellefteå församling AIIa:11 s. 210.


Barnen följa här nedan:
1) Anna Evelina, f. 2 juli 1883, gift 1913 med civilingenjören Allan Schultz, stadsdirektör i Luleå, f. 30 juni 1881. (En dotter och två söner.)
2) Kerstin Sofia, f. 9 nov. 1884, telegrafkommissarie i Bergkvara. Gift 1908 med telegrafkommissarie Ivan Löfgren i Lidköping, f. I juni 1879. (Två söner.)
3) Gustaf Jones, f. 23 juni 1886, folkskollärare i Skellefteå stad sedan 1913. Stadsbibliotekarie sedan 1916. Gift med rödakorssystern Verna Maria Dahlberg, f. 9 aug. 1888, dotter till skeppsklareraren W. A. Dahlberg i Skellefteå och hans maka Selma Johansson, lärarinna vid härvarande flickskola. (Tre döttrar och sex söner.).
4) Sven Germund, f. 19 juni 1887, folkskollärare i Skellefteå stad sedan 1917. Brandchef sedan 1924. Död 21 maj 1945. Gift 1928 m. Vera Julia Hörnell, f. 19 mars 1892, dotter till direktör Reinhold Hörnell i Stockholm och hans maka Julia Söderlund. (En son).
5) Linnéa Charlotta, f. 11 juni 1888, gift 1912 med professorn i skogsskötsel vid Skogshögskolan i Stockholm Karl Olof Eneroth, f. 2 nov. 1886. (Tre döttrar.)
6) Carl Sigurd, f. 9 juli 1889, d. 14 dec. s. å.
7) Marie-Louise, f. 10 febr. 1891, d. 27 dec. s. å.
8) Karl Birger, f. 4 maj 1892, efterträdde fadern som stadskamrer 1918. Huvudman i Skellefteå Sparbank. Styrelseledamot i Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Gift 1929 med sjuksköterskan Hanna Maria Alsterberg, f. 4 nov. 1895, dotter till bergsingenjör August Alsterberg i Askersund och hans maka Hanna Hultgren. (En son.)
9) Gertrud Ingeborg, f. 12 sept. 1894. Avlagt organistexamen i Kalmar. Kassör vid Skellefteå flottningsförening.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Stadskamrer

Levnadsperiod:1852-04-12 – 1918-06-30

Alternativt Namn 1:Jonsson

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Födelse län:Kronobergs

Födelse ort:Markaryd

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 98.
Gustaf Jonsons son Gustaf och hans bröder antog namnet Renhorn 2/1 1905. Deras far Gustaf Jonsson ansökte om namnet för deras räkning. Står i församlingsboken Skellefteå församling AIIa:11 s. 210.
Eva Sofia Hæggströms, dotter till fabrikör Abraham Häggström, mor var född Renhorn.