Header

Beskrivning:NILS NILSSON,
ångbåtskommissionär, f. 6 maj 1845 i Kvarnriset av Burträsk församling. Föräldrarna voro Nils Petter Nilsson och hans hustru Eva Maja Svedberg från Ragunda.
Vid 20 års ålder flyttade Nilsson till Skellefteå. Dessförinnan hade han arbetat hos bönderna i hemsocknen: tjänat sommardräng med en lön av 25 kr. för sommaren, sysslat med kransågning av virke, då dagspenningen utgjorde 25 öre och maten. Det senare var ett tungt arbete och när han började spotta blod, måste han sluta och lärde sig skomakeri i stället. I staden gick han som timmerkarl med 1: 50 kr. om dagen och 12 timmars arbetsdag. På lediga stunder arbetade han med skomakeri. Vintern 1870–71 var han anställd hos kamrer L. U. Larsson. Denne hade upptäckt Nilssons lust att lära och erbjöd honom att efter arbetstid få sitta på kontoret och öva sig att skriva och räkna och Nilsson förvärvade därvid goda färdigheter i dessa stycken. Han hade nämligen aldrig gått i någon skola.
När »Kanalen» grävdes 1870 var Nilsson arbetsledare för företaget. Under tvenne somrar var han anställd som polis i Ursviken. En tid var han också fjärdingsman och följde med kronolänsman Schönfeldt, när utmätningar skulle göras. Men uppdrag av denna art tyckte han ej om. Den tiden kunde ju tas i mät t. o. m. pannan i spiseln och vaggan, där lindebarnet låg.
År 1874 bildades Skellefteå Trafik AB. Stiftarna voro handlandena
Abr. Ruth, J. Hällberg och Fr. Eckhéll. En ångbåt med dubbla propellrar inköptes från England. Den fick namnet Trafik och blev den femte slupen, som ombesörjde älvtrafiken. Enigheten, Ran, Lovisa och Carl XV voro de första älvbåtarna. Tio år senare anskaffades en starkare båt, som fick namnet Nya Trafik. Trafikbolaget var ett ekonomiskt bärande företag. Under seglationsåret 1884 hade bolaget en vinst av 25.000 kr. och aktieägarna fingo sina 10 procent i utdelning.
År 1878 fick Nilsson anställning hos Trafikbolaget som dess kommissionär nere vid ångbåtskajen. Nu fick han lön för sin möda då han satt och plitade med bokstäver och siffror. Så fort seglationen började på våren var Nilsson nere på sitt lilla kontor från kl. 6 på morgonen till kvällen. På kajen var den tiden liv och rörelse, när båtarna kommo och gingo. Älvtrafiken var ju stadens enda förbindelse med yttervärlden. Fullastade pråmar lågo vid kajen och Nilsson skulle ta emot och lämna ut varorna. Påpasslig och kvick var han. Mycket folk hade han att göra med och gott minne och god reda hade han med sig. Han ordnade med kajarbetare och uppkörare, en Gustaf Boström från Morön, Karl Åström, Mårten Hedberg, Janke Hedmark, bröderna Holmkvist m. fl. Nilsson var känd av alla och från denna tid gick han under namnet PråmNilsson till skillnad från bröderna Petter och Calle och andra med samma namn.
När sista båten avgått på hösten, var han sysselsatt med att driva in frakter och speditionskostnader, som skulle redovisas till hamnkapten Klockhoff i Ursviken. På vintern hade han även uppdrag att hålla stadens brandvak öppen nere på älven. Detta skulle kontrolleras varje dag ävensom sköljvakarna. Vid den tidens klädtvättar skulle kläderna sköljas nere vid älven, ett arbete som i de flesta hus renderade tvätterskorna ett glas konjak eller brännvin.
Hemma på gården hade Nilsson en liten fotogenhandel, som sköttes av hans hustru. Båda makarna voro oändligt arbetsamma och
flitiga. Och det behövdes nog, ty barnskaran var stor. Ibland kunde någon välvillig själ beklaga, att Nilsson hade så många barn, men då svarte han alltid: »Ja, hellre de’ än inga ha.» De uppväxande barnen hörde heller aldrig någon klagan från föräldrarnas sida.
År 1867 hade Nilsson gift sig med Magdalena Lovisa Söderman, f. 1 jan. 1845 å Norrböle, halvsyster till O. D. Dahlberg. Sitt första hem hade de på Norrböle. Den gård, som äges av Axel Risbergs änka hade han köpt för so kr. Sedermera flyttade han ner till sta’n och byggde en gård vid Nygatan. Tomten hade han betalt med 200 kr. och när gården stod timrad och täckt kostade den honom 450 kr. I samma kvarter var det flera andra arbetskarlar från Burträsk, som byggde sig gårdar och kvarteret gick under namnet »Burträsksta’n». Det var gårdarna där nu konditor Pehrsson har sin fastighet och det nya apoteket är inrymt.
I 28 år var Nilsson Trafikbolagets kommissionär. Han efterträddes av f. bankkassören Seth Holmgren och denne i sin tur av Janne Åström från Morön. Genom järnvägen och biltrafiken upphörde så småningom all varutransport via älven, och ångbåtskajen, där fordom liv och rörelse rådde, ligger nu tyst och öde.
Nilsson avled vid 65 års ålder. Efter några månaders hjärtlidande kom döden den 6 nov. 1909. Hans hustru överlevde honom i 25 år. 90-årig dog hon i sin äldsta dotters hem den 28 jan. 1935. Makarna hade haft 13 barn, som följa här nedan:
1) Charlotta Alice, f. 11 jan. 1870. Sjuksköterska vid lasarettet. Gift med lantbrukaren Vilhelm Johansson, f. 1856, d. 1928;
2) Nils Oskar, f. 29 sept. 1871. Sjöman, sedan maskinist på jutevävsfabriken i Södertälje. Död av tbc 1901;
3) Helena Amalia (Mally), f. 19 mars 1873. Gift med kassören i Fosterlands-Stiftelsen Carl Gabinus. En son: Olle Gabinus, läkare i Jönköping;
4) Knut Daniel, f. 1 maj 1875. Anställd vid Tullverket. Död ogift 1907.
5) Seth Johan, f. 27 juni 1877. Urmakare i Skellefteå. Död 1935. Gift med Valborg Gustafsson, dotter till skomakaremästare P. Gustafsson. Fyra barn: Martin, dekoratör hos Åsélls möbelaffär härstädes, och Roland, egen urmakare i Nynäshamn, döttrarna Margit och Birgit gifta;
6) Ragnhild Concordia, f. 18 febr. 1879, d. 1916. Gift med vaktmästaren O. D. Fahlgren. Fyra barn;
7) Fanny Elisabeth, f. 21 mars 1881, d. 1897;
8) Svea Lovisa, f. 3 juni 1883. Examen vid Skellefteå småskoll.seminarium 1902. Lärarinna i Långviken, Skellefteå Ifs, sedan 1916. Förestod i 10 somrar Skellefteå stads och Bureå dispensärers barnkoloni. Pensionerad 1943. Ägde fastighet i Långviken, som såldes 1944;
9) Hildur Alida Alexandra, f. 1884, d. 1897;
10) Gustaf Adolf, f. 23 juni 1888. Guldsmed i Stockholm. Död 1931, efterlämnande maka och två döttrar; 11) Pontus Josua, f. tv. 20 nov. 1890, d. 28 sept. 1891;
12) Pontus Isidor, f. tv. 20 nov. 1890, d. 30 juli 1893;
13) Karl Josua, f. 3 febr. 1892, drunknade i älven 29 juli 1898,

Typ av person:Fysisk person

Titel:Ångbåtskommisionär

Levnadsperiod:1845-05-06 – 1909-11-06

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse socken:Burträsk

Födelse ort:Kvarnriset

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 134.