Header

Beskrivning:CARL GUSTAF SVEDBERG,
stadsfiskal, f. i Skellefteå 30 nov. 1823, son till postmästaren Johan Marcus Svedberg å Kyrkobordet och hans maka Maria Christina von Ahn.
Svedberg hade varit stamanställd vid Västerbottens fältjägarekår och med tiden avancerat till fanjunkare. Han hade velat placera även sina yngre bröder vid regementet, men chefen för Skellefteå kompani, kapten Hollsten, förklarade: »Vi ha nog med en
Napoleon i kompaniet.» År 1848, då preussarna angrepo Danmark,
utkommenderades manskap även från Västerbotten ner till Skåne, men Svedberg fick stanna kvar i hemorten. Det berättas att Svedberg grät av harm häröver. När skarpskytterörelsen tog fart på 1860-talet, var Svedberg livligt verksam och hörde till de ledande. Till svärdsman utnämndes han år 1873.
I febr. år 1866 blev Svedberg tillförordnad stadsfiskal i Skellefteå. Den ordinarie innehavaren av tjänsten, Isak Burman, som på samma gång var mäklare, var sjuk och blev den 6 mars skild från utövning av sin tjänst genom beslut av Kungl. Justitiekanslersämbetet. (Han dog sedan av delirium år 1869, 34 år gammal.) Den 7 mars sammanträdde stadens invånare och beslöt anmoda stadsstyrelsen att ingå till Justitiekanslern med begäran om tjänstens indragning. Men Kungl. Justitiekanslersämbetet fann icke skäl att bifalla stadsstyrelsens anhållan. I stället blev sergeanten C. G. Svedberg förordnad till
stadsfiskal den 10 juli samma år. Stadens invånarantal var då 433 personer.
Året därpå, svagåret 1867, inträffade det s. k. Ostvikskriget, då bönder från några byar i norra socknen ämnade storma staʼn för att skaffa sig livsmedel. Köpmännen hade nämligen nekat bönderna att få ut varor på kredit. Då bönderna drogo i väg, berättas det, att ett kvinnfolk i en stuga stuckit ut huvudet och ropat: »Käre je, tajen en sockertopp åt meg också.»
Svedberg mobliserade stadens försvar. På Bonsta’-torget – det låg nu utanför hans tjänsteområde – uppträdde han själv till häst för att möta de upproriska och underhandla med dem, men enligt sägnen var det Gammelstadsungdomen, som vände på böndernas flakar och skrindor och skrämde dem på flykten. Höstmörkret gjorde väl också sitt till.
Efteråt gällde det att få tag i tillskyndarna till oroligheterna och följande annons offentliggjordes av Svedberg i Skellefteå Tidning:
» Etthundra Rdr Rmt utlofvas till den eller de, som bevisligen upptäcker författaren och kringspridarna af de budkaflar, som nyligen cirkulerat i norra delen af Skellefteå socken, innehållande uppmaning till de manhaftige män att för ett angifvet ändamål samlas i Kyrkostaden Onsdagen den 13:de i denna månad kl. 10 e. m. Angivarens namn förtiges.
Skellefteå den 18 November 1867. C. G. Svedberg, Stadsfiskal.» Kronofogde Sparrman rapporterade böndernas tilltag till Kongl. Befallningshavande och landshövding Almqvist uppmanade till laglydnad och besinning. I hans kungörelse läses bl. a.: »Jämte uttryckandet af min ledsnad öfver omförmälda uppträde och tillkännagifvande, att något dylikt tilltag ej egt rum i någon annan af länets kommuner, ehuru nöden och det bekymmersamma tillståndet der ingalunda torde vara mindre än i Skellefteå, har jag ansett mig böra härigenom allvarligen fästa sistnämnda kommuns innevånares uppmärksamhet å det olagliga och vådliga uti tilltag af ofvanberörda beskaffenhet, äfvensom uppmana dem till lugn och tålamod och icke låta af illasinnade menniskor förleda sig till lagstridiga handlingar, de der icke komma att lemnas utan beivran och torde medföra mer eller mindre svåra följder.»
Härmed avblåstes striden och lugna förhållanden inträdde.
Stadsfiskal Svedberg bodde i Pitebazaren, där han ägde 1/7. Han hade också jordbruk på Böle jämte häst och drängen Jeanna-Oskar.
Efter 15 års tjänstgöring i Skellefteå transporterades Svedberg till den efter C. Fr. Corin lediga stadsfiskalsbefattningen i Umeå år 1881. Den 12 dec. 1882 skedde inflyttningen till Umeå, som då var en stad på 2.720 invånare mot Skellefteås 807. I Umeå åtnjöt han gott anseende och förvärvade med åren en egen fastighet i västra stadsdelen vid Bankgatan. Svedberg avled i Umeå den 26 april 1899.
Personligen var Svedberg en folklig, rask och rörlig herre med något militäriskt över sig, men dock i grund och botten en godmodig natur. Sin tjänst både här och i Umeå skötte han utan anmärkning.
I sitt äktenskap med Christina Amalia Risberg, f. 13 juli 1825, d. 18 maj 1896, hade han två efterlevande döttrar: Anna Amalia, f. 6 aug. 1856, d. ogift 23 april 1934, en ståtlig dam, som förde sig med stor värdighet, och Teckla Gustava, f. 6 juni 1859, som år 1886 var anställd som lärarinna vid förberedande avdelningen i Skellefteå stads flickskola. Hon tjänstgjorde sedan en lång följd av år vid Umeå stads folkskolor och innehade till slut ord. folkskollärarinnetjänst i Bastuträsk. Död i Umeå i dec. 1922. En son Gustaf Tyko, f. 1 jan. 1866, dog ung.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Stadsfiskal

Levnadsperiod:1823-11-30 – 1899-04-26

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 188.