Sidén Johan Teodor Bernadotte, Skellefteå

Beskrivning:JTB lämnade Skellefteå efter att hans svärson OV Wahlberg valts till förvaltare av Skellefteå Ånsåg AB.
Död i Stockholm 1889.

Från Gamla Stadsbor II :
JOHAN TEODOR BERNADOTTE SIDÉN,
sågverksförvaltare, född i Nätra 20 maj 1829, son av sågverksägaren Johan Sidén, som genom sitt gifte med Eva Sophia Thandbergsson blivit ägare till Lo sågverk i Ångermanland. Detta hade gått i arv i flera generationer i fru Sidéns släkt, men såldes år 1837. Hur försäljningen tillgått är höljt i dunkel, men endast några veckor därefter avled den forne ägaren.

Efter att en tid ha varit bosatt i Gästrikland flyttade J. T.B. Sidén till Skellefteå, där han fått plats som förvaltare vid Lejonströms sågverk. Denna plats lämnade han år 1864 för att förverkliga idéer, som han under sitt arbete mer och mer börjat omfatta. Han hade sett hur liten inkomst bönderna själva fingo av sina skogar och viile nu genom en producentförening ändra på detta förhållande. Siden blev härigenom pionjären för de kooperativa idéerna i Skellefteåbygden.

I mars 1865 offentliggjorde han ett upprop, däri han inbjöd till aktieteckning för grundande av en ångsåg vid Skellefte älvs mynning. Aktieteckningen blev livlig bland bönderna, men krafter sattes också omedelbart i gång för att stjälpa det nya företaget. En insändare, » Dixi» i Skellefteå Nya Tidning, gick till storms mot Sidén och hans företag. Men allmänhetens för troende till Sidén rubbades ej. »Samtliga fjällgubbarna anse honom för en bland de bättre herremännen, för att icke säga den bäste», skriver Kommunalnämndsordföranden i Arvidsjaur.

Mitt under tidningspolemiken hölls konstituerande bolagsstämma i Hedensbyn den 10 juni 1865. Bolagets namn blev Skellefteå Ångsågs Aktiebolag och aktiekapitalet skulle utgöra minst 100.000 Rdr., fördelat på 1.000 aktier om 100 Rdr. Sidén blev bolagets förvaltare med en årslön av 2.500 Rdr. och bland styrelseledamöterna voro prosten Nordlander och kyrkoherde J. Mörtsell i Malå.
Av hemmansägare E. Olofsson i Ursviken köptes för 300 Rdr. ett lämpligt område i Clemensnäs och våren 1866 stod anläggningen färdig och hade då dragit en kostnad av 37.386 Rdr. Maskinen var en gammal ångbåtsmaskin från Köpings mekaniska verkstad. Siden var en framstående mekaniker och tog själv del i monteringen.

På sommaren samma år, den 10 juli, slog åskan ner i skorsten till det nya sågverket, varvid 70 glasrutor splittrades. Några större skador anställdes lyckligtvis inte, men en färgare Dyhr, som jämte 14 andra personer befann sig i sågen, blev skadad i foten och benet. Efter några dagar var sågen åter i gång.
År 1868 fördubblades sågens kapacitet. Då utbyggdes ett andra såghus, även det försett med tre ramar och kantverk. Ångmaskinen till detta inköptes från den havererade ångaren Daniel.
Längre fram startade Sidén också en bolagsbod för tillhandahållande av livsförnödenheter för bolagsmedlemmarna och arbetarna. Sina arbetare var han mycket mån om. Voro de sjuka, såg han själv till dem och bistod dem. Och under svag åren ömmade han i ord och handling för alla de fattiga, som ledo nöd. En kväll frågade han tjänstefolket i köket: »Hur många brödkakor ha vi kvar?» — »Tre», — »Ja, gå då och dela dem med gubbarna i bondstugan», var hans svar. Hela familjen var ytterst välvillig. Det berättas, att de båda sönerna pantsatte sina konfirmationsklockor av guld hos konsul Häggbom för att hjälpa de nödlidande att köpa mjöl.
Men det stod alltjämt strid om Sidén och hans verk, och det fanns folk, som icke drog sig för nidskriveri för att misstänkliggöra företagets ledare. Undermineringsarbetet resulterade också i att Sidén vid bolagsstämman 1875 icke omvaldes som förvaltare utan i stället utsågs därtill hans måg O. W. Wahlberg
,
Stäckad i sitt företag gav han dock ej tappt. I Båtvik i Byske anlade han ett nytt sågverk, som dock ej kom att ha någon större livslängd. Det var något rastlöst över Sidén. Han tålde inte att se någon sysslolös. Träffade han en pojke, som gick och slog dank vid sågen, sade han: »Har du inte något arbete? Gå då in på brädgården, alltid kan du plocka knubb».
Sidén bodde på Körran i en gård, som uppförts av en lantmätare Fredrik Sundström i början av 1800-talet. Gården hade sedan ägts av Madame Sofia Charlotte Kågeman, som bedrivit värdshusrörelse där. På 1870-talet byggde Sidén de gårdar, som nu utgöra Nordanå. Dessa äro liksom såghusen i Clemensnäs byggda med tak i 45° vinkel, så att de själva skulle befria sig från snö.
Sedan den gamla fru Sidén, född Thandbergsson, avlidit år 1877, sålde Sidén Nordanå och flyttade söderut. Han avled på Sabbatsbergs sjukhus år 1889.
Sidén var en begåvad och högst originell man. Ofta fick man se honom barfota gående mellan Clemensnäs och staden och Byske.
Sidén var gift med Catharina Margareta Sundström, född i Gävle den 22 augusti 1823, och hade med henne tre barn:
1) Eva Sophie Margreth, född i Styrnäs 28 februari 1847,död 1927, gift med förvaltaren och v. konsuln Olof Victor Wahlberg, född i Stockholm 5 januari 1845, död 1900. Deras barn äro: Hedvig Sofia, född 1 oktober 1873, teckningslärarinna vid Skellefteå samrealskola och senare i Alingsås; Karl Victor, född 16 december 1874, död 16 oktober 1876; Karl Olof, född 13 april 1879, kapten vid Norrbottens regemente; Robert Teodor, född 17 juli 1880, död 1929, direktör för Norra Västerbottens Stuveri AB; och Oscar Victor, född 30 december 1885, död 1902.

2) Johan Teodor Bernadotte, född 8 augusti 1848, inspektor på Clemensnäs, död 1922. Gift med Charlotte Wikström, halvsyster till förvaltare Wahlberg, född 15 juli 1847, död i september 1928. Tre barn: sonen Carl, civilingenjör, bosatt i Gävle, och döttrarna Lotty, gift med banktjänsteman Fredrik Arctædius, och Anna, född 18 februari 1893, död 17 januari 1960, som innehade Charlotte Sidéns modeaffär i Skellefteå.

3) Peter Jonas Efraim, född 25 april 1850, kassör på Clemensnäs. Gift med Ida Hortelius, död 1873 i barnsäng. Peter Siden flyttade efter makans död utrikes och var en tid bosatt i Hannover, där han gifte sig med en tyska. Flyttade sedan till Le Havre i Frankrike, där han dött. Sonen John i första giftet, i det senare tre barn.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Sågverksägare

Levnadsperiod:1823-08-22 – 1889-12-01

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Hem bygggnadsnamn:Nordanågården

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västrnorrland

Födelse landskap:Ångermanland

Födelse ort:Nätra

Födelse fastighet:Loo herrgård

Verksamhet / yrke:Sågverksägare

Övriga anmärkningar:Far sågverksägaren Johas Sidén mot Eva Sophia Thandbergsson, Loo herrgård, Ångermanland.

Fru Katarina Margareta Sundström f 1823
1. Dotter Eva Sofia Margareta född 1847- 1927, gift OV Wahlberg, dotter Hedwig Wahlberg 1873-1963
2. Son Johan Theodor Bernadotte Sidén d.y. född 1848
3. Peter Jonas Efraim f. 1850 gift med Ida Hortelius

Grupperingar

Relaterade objekt: 1 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Sidén Johan Teodor Bernadotte, Skellefteå”, Skellefteå Museums digitaliserade objekt och samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/c61-1844/

Kommentarer om “Sidén Johan Teodor Bernadotte, Skellefteå

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!