Header

Beskrivning:ANTON ANDERSSON, stabbläggare vid Lejonströms sågverk, var född den 3 okt. 1843 i Åbyn i Burträsk socken, där fadern var jordbruks- och skogsarbetare. Under hans barndom inträffade ofta missväxt och då måste man blanda bark i brödet. Men fadern var ivrig jägare och villebrådet var mestadels ekorre. Det var en jakt, som fordrade stor skicklighet. Ekorren skulle skjutas med kula ytterst på nosspetsen för att skinnet inte skulle skadas. Köttet torkades och den soppa, som kokades på det, ansågs som en läckerhet. Sonen hade slitit ont i barndomen, men blev det oaktat en stor och grov karl med väldiga kroppskrafter.
Tidigt for han hemifrån. Hans första tjänst var hos kyrkoherde J. M. Unæus i Burträsk. Därifrån kom han till Skellefteå och var i många år husbonddräng hos änkan Lovisa Dahlberg på Böle. Sin tredje tjänst hade han hos handl. Nils Clausén på Stenbacka, sedermera skeppsklarerare och rådman i staden. Där träffade han också sin tillkommande. Hon hette Magdalena Eufrosyna Backman, född den 26 okt. 1843 och var från Drängsmark i Byske. De gifte sig den 21 maj 1871 och bodde första tiden på Drängsmark, men flyttade sedan till Kyrkobordet, där Andersson köpte sig en gård, bestående av bondstadskamrar, som han sedan byggde om. Efter en tid började han arbeta på Lejonströms såg. Där gick han under namnet Stor-Anton. I sin krafts dagar var han 182 cm. i längd och vägde 115 kg., huvudmåttet var 62 cm. och skor måste han särskilt beställa. Han hade en kropp, som tålde vad som helst. Han arbetade ute i brädgården som stabbläggare. Arbetsdagen var 12 timmar, från 1/2 6 till 1/2 8. I slutet av 1800-talet blev det 10 timmars arbetsdag. Arbetet var tungt, det var att ta emot allt virke från sågen och stapla det. En planka om 4X11 tum av kärnfriskt furu, som kunde väga 3 gånger så mycket som en mjölsäck, tog Andersson på axeln och bar en 10, 15 meter upp på stapeln.
Förtjänsten räknades efter 12 öre per stock och dagspenningen gick upp till 3, högst 4 kr. Under hela sommaren, då sågen var i gång, utgjorde inkomsten i medeltal 500 kr.
Många äro historierna om Anderssons styrka. En mjölmatta, vägande 18 pund, bar han ledigt upp på firman Markstedts magasinsvind. Och vid ett annat tillfälle lär han ha sagt till en av bokhållarna: »Sätt dej på mattan!» Och så bar han upp både mattan och mannen utan att svikta.
Vintertid färdades Andersson i skogen, täljde och bilade sparrar. Den tiden var det mycket täljvirke och varje täljare hade vissa skiften på sin lott. Betalningen beräknades efter aln. Arbetsplatsen var 3 à 4 mil från hemmet och arbetaren måste då ha matsäck med sig för veckan eller fjorton dagar i sträck. Maten utgjordes av fläsk, blodpalt o. d. samt stora mängder av kaffe. Och logiet var vanligen i sommarstugan hos någon bonde.
Styv skidlöpare var han också. En dag rände han 8 mil från Glommersträsk till Skellefteå med en vilostund i Drängsmark. Skidorna voro 4 tum breda och endast en stav använde han. Klädseln var en bomullsskjorta och en bussaron och byxor av engelskt skinn utan underkläder, kängskor med hö utan strumpor. Men humöret var gott. Han hade ett outtömligt förråd av visor och en god sångröst.
I Krångfors forslades sparrarna ned till fisket nedanför fallet, lades upp i stora vältor. som revos ner på våren, då virket fick följa med strömmen ner till gallringen. När Andersson kom upp i 60 år, blev han skogstillsyningsman och övervakade timmeravverkningarna i firman Markstedts skogar. Han var väl anskriven hos inspektor Forssman, som beklagade, att Andersson inte fått gå i någon skola. Skriva kunde han inte utan fick rita sitt bomärke för att bekräfta sitt namn. All räkning hade han dock i huvudet och det gick inte att lura honom.
Arbetarna på Lejonström voro aldrig med i någon fackförening. När därom kom på tal, sade herrarna Markstedt: »Vi ska hellre betala lite mera». En sommar besökte Kata Dalström Skellefteå och höll sina föredrag. Lejonströms-arbetarna förbjödos att åhöra henne. Inspektor Forssman hotade med avsked, om någon överträdde förbudet. Några avskedanden hördes dock aldrig av.
Andersson arbetade på Lejonström tills sågen nedlades 1905. När firman avvecklades fingo arbetarna sina bokförda skulder efterskänkta. Andersson erhöll dessutom 500 kr. i gratifikation. Sedan var han några år på Sävenäs såg till år 1908.
På gamla dagar skötte han sin arrendejord, Fredricsgärdan (där nuv. tingshuset ligger) från kyrkoherdebostället. »Jag vet inte vad jag ska ta i arrende», sa prosten Höijer när han blev kyrkoherde. »Jag bryr mig inte om jordbitarna». Och summan bestämdes till 40 kr. per år.
Men åren togo ut sin rätt. Det sista året blev Andersson blind, och kunde då inte fritt röra sig ute och resonera med folk, som han varit van. Vänner ägde han många. Arbetskam raterna trivdes väl i hans sällskap. Han kunde ibland bli häftig och blossa upp, men det räckte inte länge. En enastående berättarförmåga hade han och kunde roa ett helt sällskap.
Utan föregående sjukdom avled han i juli 1919. Hans hustru hade avlidit tre år förut, hösten 1916. Tre söner växte upp i hemmet:
1) Karl Emil, född 10 maj 1874, död 10 april 1959. Började som 11-åring på Lejonström och hade 48 öre om dagen. Blev sedan timmerhuggare hos A. Markstedt & Söner. Ägde sedan år 1901 egen gård å Kyrkobordet. Gift 1902 med Josefina Häggström, född 5 febr. 1874 i Kalix. Deras barn: 1) Märta, född 3 febr. 1903. Efter realexamen genomgått Handarbetets vänners seminarium i Stockholm och innehar ord. slöjdlärarinnetjänst vid Skellefteå stads folkskolor; 2) Karl Alvar, född 18 april 1907. Död som gymnasist vid Östermalms h. a. läroverk i Stockholm 1926; 3) Brita, född 29 okt. 1914. Efter realexamen anställd som telefonist i Skellefteå. Gift med butikschefen Victor Lindberg.
2) Gustaf Helmer, född 21 juli 1878. Kronojägare i ÖsterJörn. Död 1941. Gift med Elin N. N. från Ostvik i Byske. Två döttrar: Maj Britt och Inger.
3) Nils Gunnar, född 23 juli 1881. Anställd vid Lejonström. Död 1906, ogift.

Typ av person:Fysisk person

Levnadsperiod:1843-10-03 – 1919-07

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Födelse socken:Burträsk

Födelse ort:Åbyn

Verksamhet / yrke:Stabbläggare