Beskrivning:Den 10 november 1882 bjöd han in till öfverläggning om stiftande af en fornminnesförening och bildande af ett Museum i Skellefteå stad, till förvaringsrum för fornsaker från Westerbotten. Där lades grunden till dagens museum och till kulturmiljövården i Västerbotten.
Efter att Westerbottens Läns Fornminnesförening hade bildats i Skellefteå, “erbjöd Stryrelsen att inlösa sekretrare Ekewalls samling av fornsaker och etnografiska föremål, eller vissa föremål ur densamma, hvilka Stryrelsen skulle ega och utvälja”. Styrelsen fann skäligt inlösa hela samlingen, hvilken innehöll 72 nummer…
Ur Verksamhetsberättelsen 1883
Namnet Ekewall togs som en hälsning från hembygden, Eksjöhult och sjön Ekesjön.
Se Gamla Stadsbor del II
De sista åren häradshövding E innehade sitt ämbete var han tjänstledig. Paret Ekewall flyttade 1893 till Stockholm, Hedvig Eleonora församling. Frun Selma Christina Udell var född i Stockholm.
Från Gamla stadsbor:
ANDERS FREDRIK EKEWALL,
häradshövding, född 28 febr. 1819 i Ulrica församling i Östergötlands län, son av torparen Anders Carlsson i Eksfall och hans hustru Anna Catharina Jonsdotter.
Innan Ekewall kom till Skellefteå hade han varit borgmästare i Strängnäs åren 1858— 1869. Sistnämnda år utnämndes han till häradshövding i Västerbottens läns norra domsaga och kom flyttande hit den 13 juni. Ekewall var då en 50-årig man och räknades som en skicklig expeditionskarl. Han hade alltid sina papper klara till stipulerad tid, något som måhända var anmärkningsvärt i det århundrade, som hade till ordstäv: »Gud skapade ingen brådska».
När borgmästartjänsten i Skellefteå beslutats, förordnades häradshövding Ekewall till t. f. borgmästare med uppdrag att ledigförklara tjänsten och förrätta valet.
Sitt varaktigaste minne i Skelleftebygden har Ekewall efterlämnat som fornforskare. Då han härstammade från ett av Sveriges äldsta kulturlandskap låg fornforskningen honom i blodet. Och det dröjde ej länge förrän Ekewall uppsökt de flesta arkeologiska fyndplatserna i norra Västerbotten: Bjursele i Byske socken, där det värdefulla Bjurselefyndet gjorts, gravfälten vid Yttervik och Mångbyn m. fl. ställen. Ekewall korresponderade med Witterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien och lämnade till denna värdefulla upplysningar. Tyvärr måste han med grämelse konstatera att en hel del forngravar blivit »utrivne och förstörda» av nyfikna och klåfingriga människor. Var han kunde, ingrep han dock räddande och konserverande.
På sina resor ute i bygderna åtföljdes han av en skellefte. pojke, Albin Wallgren från Brännan, som börjat som skrivbiträde på häradshövdingens kontor och slutade sin bana som landsfiskal i Skellefteå norra distrikt. I byarna köpte Ekewall upp gamla bohagsting, somn sålunda räddades undan senare tiders antikvitetshandlare. Häradshövdingens fru var inte vidare förtjust över allt det gamla »skräp» som hopades i hemmet, och det berättas att hon en gång skickat bort en hel mängd därav på en auktion. Men döm om hennes förvåning när mannen hade ropat in det och kom tillbaka med skräpet.
Den 10 nov. 1882 bildades Västerbottens läns norra Fornminnesförening på initiativ av häradshövding Ekewall, som vid tillfället höll ett »Föredrag i arkeologi med serskildt afseende på Westerbotten» (tryckt året därpå hos P. O. Ellversson). Ordförande vid mötet var doctor Simon Brandell och övriga inbjudare voro rektor Ocklind, riksdagsman Anton Markstedt, kapten Olof Brännström, doctor Gustaf Geete, borgmästare A. Hörnell, skogsinspektör Hj. Grahl och landstingsman Nils Marklund i Svanfors. Föreningen bildades och till ordförande och sekreterare valdes Ekewall, som blev den drivande kraften en följd av år framåt. År 1883 skänkte Ekewall till föreningen sin privata samling av fornföremål, vilka sålunda utgöra grundstommen till Skellefteå museum. Tre år senare, den 28 dec. 1885, bildades i Umeå en motsvarande avdelning för fornminnesvården i den södra länsdelen.
Häradshövding Ekewalls banbrytande arbete för fornminnesvården i norra länsdelen kan inte nog uppskattas, och när han efter sin avflyttning från orten valdes till hedersledamot år 1895 var det en välförtjänt utmärkelse, som gavs honom. År 1887 hade han valts till landstingsman och på 1880-talet tillhörde han styrelsen för Skellefteå läroverk för flickor. För sina förtjänster utnämndes han till riddare av Nordstjärneorden.
Inom sällskapslivet intog häradshövding Ekewall en framstående plats. Han ägde en poetisk ådra och celebrerade högtidliga tillfällen med vackra verser. Innan han flyttade från Skellefteå, lät han trycka ett litet häfte Verser m. m. Där finnes akrostikon, sorgekväden och bröllopsverser, förutom hyllningsverser till de tre intima umgängesvännerna: skogsinspektör Grahl, telegrafkommissarie Ekbohrn och borgmästare Hörnell. Dikten till den sistnämnde anspelar fyndigt på den 28-årige borgmästarens insatser i stadens utveckling.
Den forne torparsonen glömde ej heller sina gamla föräldrar. »Till min moder på hennes 90:nde födelsedag» och » Min moders död» äro dikter, som andas sonlig tacksamhet och tillgivenhet. I den förra lyda slutstroferna:
» Allt det goda, som du gjorde allt det ädla, som du tänkt — Kan jag tacka, som jag borde för allt godt, du mig har skänkt? Nej, o nej, men jag dock velat söka tolka hjärtats röst. Se till viljan, kraften felat –
Du är god – Det är min tröst.»
Den 12 maj 1873 högtidlighölls konung Oscars och drottning Sofias kröning genom en enkel fest på Stadshuset, varvid kungaparets skål utbragtes av häradshövding Ekewall.
Av apotekare Dyhr hade Ekewall inköpt dennes gård Dyhringe på Brännan. Gården låg på kyrkoherdebostället, men häradshövding Ekewall lyckades friköpa gårdstomten mot en årlig avgäld enligt markegångspris. Där hade han ett vackert hem med sin maka, häradshövdingdottern Selma Christina Udell, med vilken han sedan den 28 sept. 1857 varit förenad i ett lyckligt äktenskap. Fru Ekewall var född i Stockholm den 18 nov. 1832 och var en drottninglik företeelse. Äktenskapet var barnlöst.
De sista åren Ekewall innehade sitt ämbete, var han tjänstledig och överlät domsagan åt yngre jurister, som ville skaffa sig meriter. År 1893 flyttade herrskapet Ekewall från Skellefteå. Den 21 augusti hölls en avskedsfest för dem på Stadshotellet, varvid tal höllos av rådman Clausén, kamrer Hägerström och häradshövding Kronlund. Flyttningen skedde till Hedvig Eleonora församling i Stockholm. I maj 1899 erhöll Ekewall avsked från sin tjänst och avled i Stockholm 1901.
Typ av person:Fysisk person
Titel:Häradshövding
Levnadsperiod:1819-02-28 – 1901
Verksamhetsperiod:1893 (1899)
Hem land:Sverige
Hem län:Västerbotten
Hem kommun:Skellefteå
Hem socken:Skellefteå
Hem ort:Skellefteå
Hem bygggnadsnamn:Dyhringe
Födelse land:Sverige
Födelse län:Östergötland
Födelse kommun:Linköping
Födelse socken:Ulrika
Födelse ort:Eksjöhult
Födelse bygggnadsnamn:Brånhultet
Verksamhet / yrke:Häradshövding
Övriga anmärkningar:Anders Fredrik Ekewall, torparsonen från Östergötland, borgmästaren i Strängnäs, 1858-1869 som blev häradshövding i Västerbottens Norra Domsaga 13 juni år 1869.
Hans kontakter med centrala institutioneroch personer var livliga; han var du och broder och brevväxlade flitigt med självaste Hans Hildebrand, vilken var riksantikvarie 1879-1907. Hildebrand återfinnes också som hedersledamot i fornminnesföreningen tillsammans med professor Montelius, biskop Landgren och landshövding Wästfelt.
År 1882 utnämndes Ekewall till korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, en ut märkelse som han skattade mycket högt. I ett av sina brev till Hildebrand längtar han “efter det benäget utlofvade diplomet, hvilket blivfer det wachraste af min qvarlåtenskap vid mitt frånfälle.” På förordnanden från Vitterhetsakademien och i några fall också till sammans med Hildebrand, undersökte Ekewall ett stort antal gravrösen i norra länsdelen och hans privata samling – den som blev grunden till föreningens – räknade många fynd.
VNFF
Handelsman Dedering fattar tycke för gossen Anders, torparsonen från Ulrika socken, ja han kommer nog att bli något av en ersättare för den döde sonen, De erbjuder sig att ta hand om gossen, och torparfamiljen får då en mun mindre att mätta, och Anders får 1831 börja på läroverket i Linköping, han är alltså då tolv år gammal. Senare studerar Ekewall i Uppsala och Lund.
Ekewall skrev romanen Hedina som utspelar sig i hans hembygd
Kommentarer om “Ekewall Anders Fredrik, Skellefteå”
Lämna en kommentar
Din e-postadress kommer inte publiceras.