Beskrivning:Ytterstfors glashytta var verksam under perioden 1837- 1876 (1878)
Privilegier beviljades landskamrer Eric Lindemark för ett glasbruk i Ytterstfors 1837.
Glasbruk var ett nytt inslag i bygden och hit flyttade nu glasblåsare med familjer. Flera förde med sig för trakten ovanliga släktnamn, till exempel Opitz, Gleisner, Pahlberg och Graff.
Glasbruket blev aldrig den goda affär som man önskat. På 1860-talet stod man inför nedläggning, bruket togs då över av glasblåsarna själva. I början av 1870-talet hyrdes anläggningen av Sandö glasbruk i Ångermanland, men inte heller de lyckades och 1878 lades bruket ned.
Av brukets produktion var fönsterglas och enklare bruksföremål av grönt glas den största delen av produktionen. Till bruksföremålen hör också buteljer, burkar, handfat, nattpottor och enklare dricksglas etc. Mycket av detta såldes i områdena runt bruket, men även i Stockholm och längre söderut. Eftersom glas är ett bräckligt material, har en liten del av det gröna glaset bevarats. Det är också svårt att helt fastställa om glaset producerats vid Ytterstfors glasbruk eftersom de flesta saknar proveniens.
Se Västerbotten 1974:2 Marta Järnfeldt – Carlsson
Se Skrift Ytterstfors glasbruk i Byske 1836-1876, Torbjörn Fogelberg
Arkivmaterial rörande Yttersfors finns bla i Riksarkivet och i
Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA, Merlo centralarkiv i Sundsvall.
Se även Västerbotten förr&nu, Glasblåsarna vid Ytterstfors bruk av
Birgitte Grönlund & Pernilla Lindström
Levnadsperiod:1837 – 1878
Hem land:Sverige
Hem län:Västerbotten
Hem kommun:Skellefteå
Hem socken:Byske
Hem ort:Ytterstfors
Övriga anmärkningar:Se vidare Ytterstfors såg, Ytterstfors såg och trävaruaktiebolag
Kommentarer om “Ytterstfors glasbruk, Ytterstfors”
Lämna en kommentar
Din e-postadress kommer inte publiceras.