Header

Beskrivning:Född i Burträsk socken uppvuxen i Ljusvattnet. Son till Anders Brännström och Gustava Maria Burman.

Gifter sig med Kristina och får tre barn Gunnar, Alf och Gurli. Gurli avlider tidigt efter en tids sjukdom.

Ludvig Brännström var politiskt arkiv och fanns med på det kommunala-, landstingskommunala- och riksplanet i politiken.

1902 börjar den politiska banan i Burträsk som ledamot i nödhjälpskommittén. Brännström är sedan ledamot av fattigvårdstyrelsen, kommunalnämnden , vägstyrelsen, taxeringsnämnden och kommunalfullmäktige.

Flyttar till Skellefteå och fortsätter sin politiska bana.

Är ombud för Skellefteå socken i vägstämman
Ledamot av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och egnahemsnämnd

Ordförande i Länets jordbrukspremieringsnämnd, nyodlings- och täckningsnämnden och ecklastiska boställsnämnderna för mellersta och norra domsagorna samt lappmarken.

Ordförande i Skellefteå sockens moderata valmansförening.
Vice ordförande för Västerbottens norra moderata valmansförbund och dess arbetsutskott.

Se även Skelleftebladet 4 juli 1936 och 16 januari 1951.

Dödsannons i NV 1951-01-16:
En av förgrundsfigurerna i det kommunala och politiska livet i skelleftebygden under de senaste fyra decennierna, fd. riksdagsmannen Ludwig Brännström, Brännan, avled på söndagskvällen. Brännström var född i Ljusvattnet i Burträsk socken den 9 juli 1876. Med Ludde Brännström försvinner en markant profil ur bygdens liv. Han var en reslig och ståtlig representant för den västerbottniska bonden. De offentliga uppdragen hade dock alltmer beslag på hans arbetskraft så att han fick lämna jordens skötsel i andra händer.

Ludde Brännström var en self made man. Han hade endast fått en mycket bristfällig skolunderbyggnad i de halvtidsläsande skolor som fanns på landsbygden i hans ungdom. Men vad som brast i det avseendet ersatte han genom en naturlig begåvning och en otrolig förmåga att snabbt och säkert sätta sig in i saker och ting. Hans klara och sunda bondförstånd blev vägledande för honom när det gällde att reda sig i labyrinter av författningar och förordningar som det särskilt under krigstiden gällde för honom att behärska i egenskap av kristidsnämndeordförande m.m.

Men han ägde också en mindre vanlig arbetsförmåga, energi och framåtanda och blev snart en mångbetrodd man, först i hemsocknen och sedan i Skellefteå socken dit han flyttade i början på 1930-talet efter att han inköpt det konsul Stenbergska hemmanet på Brännan.

I Burträsk kom han med i det kommunala redan som 26-åring – det första uppdraget var ledamotskap i nödhjälpskommitten. Ehuru han snart blev en mångsysslare av rang kunde man dock konstatera att han också var mannen som klarade sina uppdrag. I Burträsk tillhörde han kommunalfullmäktige, kommunalnämnd, fattighetsnämnd, var skiftesgodeman, nämndeman m.m.

När han kom till Skellefteå blev hans kunnighet och duglighet genast tagna i samma anspråk som i Burträsk och han fick under årens lopp bekläda de flesta förtroendeposter, som det var något med också inom socken. Man kan erinra som ledamotskap i fullmäktige och ordförande i dess beredningsutskott, kommunalnämnd, taxeringsnämnd och skolstyrelse, otaliga andra uppdrag att förtiga. Under en följd av år hade han också såsom ombud för Skellefteå socken ett dominerande inflytande på vägstämmorna. Han har även varit revisor av vägkassans räkneskaper.

Som landstingsman kom han att uvöva ett avgörande inflytande på en hel frågor, inte minst inom sjukvårdens betydelsefulla område och i egenskap av ledamot i närvarande lasarettsdirektion gjorde han värdefulla instaser till sjukvårdens fromma.

Inom länets hushållssällskap hörde han länge till de dominerande figurerna och hade i hög grad hushållningssällskapets öra i frågor som gällde det västerbottniska jordbruket och dess utveckling. Han invaldes också i förvaltningsutskottet och var ordförande i egnahemsnämnden. Han var även ordförande i länets jordbrukspremieringsnämnd samt nyodlings- och täckdikningsnämden. I egenskap av representant för dessa organ genomkorsade han länet i alla vädersträck och förvärvade därigenom en ingående kunskap om jordbrukets förhållande och livsvillkor här i länet. Han fungerade också som ordförande i de ecklesiatika boställsnämnderna för mellersta och norra domsagorna samt lappmarken och blev som en uppslagsbok, när det gäller länets jordbruk.

Konservativ till sin läggning kom han redan från ungdomsåren att räknas in i högerns leder. Men han tillhörde aldrig den stockkonservativa falangen utan bevarade genom åren mycket av det friborna västerbottniska bondekynnet. Som riksdagsman invaldes han för högern i andra kammaren och satt där åren 1919 till 1928, då han fick stanna hemma en period. Han kom emellertid tillbaka till riksdagen åren 1933-36.
Såsom riksdagsman anlitades han mycket i statliga utredningar och kommittéer rörande framför allt speciella norrlandsfrågor. Såsom riksdagsman hade han skapat sig ett gott namn och åtnjöt stort förtroende i alla kretsar. Över huvud måste man säga att Ludwig Brännström gjort en bestående insats på skilda områden inom vår bygd och vårt län som därför står i stor tacksamhetsskuld till den bortgångne kämpen, den kraftfulle, rakryggade och rättrådige odalmannen, aktad och respekterad i alla läger.

Genom sin ovanligt glada och gemytliga personlighet skaffade han sig ett stor antal personliga vänner, som med nöje fylkades kring honom när han berättade om sina många lustiga upplevelser under sin skiftesrika levnad.
Länge skall den bortgångnes minne leva i dessa bygder vars namn han hedrat på mångahanda sätt. Ludwig Brännström drog sig definitivt tillbaka från det kommunala arbetet vid valet 1946.

För högerpartiet nedlade han under sin krafts dagar ett intressant organisationsarbete och tillhörde länets gemensamma arbetsutskott för högern.
Utanför det kommunala och politiska arbetet innehade han även många uppdrag, bl. a. för flottningsföreningarna, han satt i handelsbankens styrelse i Skellefteå, Svenska landskommunernas förbundsstyrelse och var redamot i styrelsen för Skelleftebladets tryckeri AB.
Närmast sörjande är maka, f. Lindberg, och sönerna Gunnar och Alf.

Typ av person:Fysisk person

Levnadsperiod:1876-07-09 – 1951-01-14

Alternativt Namn 1:Jonas Ludvig Brännström

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbottens län

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Brännan

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbottens län

Födelse socken:Burträsk

Födelse ort:Ljusvattnet