Markstedt Hilma, Skellefteå

Beskrivning:Hilma Aurora Zorayda Markstedt född Klockhoff, 1860-03-19 – 1957-03-02.
Hustru till Patron Johan Markstedt. Familjen hade sin vinterbostad på Storgatan 29 och sin sommarbostad på Nordanå (Nordanågården) som 1934 såldes till Skellefteå kommun.
Gården såldes med inventarier, en inventarielista finns i Skellefteå museums arkiv.
Efter Johan Markstedts död, 1932 flyttade Hilma med två av sina barn till Neglinge, Saltsjöbaden, Stockholm.

Hilma skänkte 1944 sitt barndomshem i Ursviken till EFS
Se även foto C 01157-C 01174
Västerbottens Norra Fornminnesförening erbjöds efter köpet 1934 plats för sitt kansli i byggnaden.

Se Lars Markstedts skrift – Familjen Markstedt – En släkt av idel skojare?

Typ av person:Fysisk person

Titel:Patronessa

Levnadsperiod:1860-03-19 – 1957-03-02

Alternativt Namn 1:Klockhoff

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem landskap:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse landskap:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Födelse socken:Skellefteå

Födelse ort:Ursviken

Övriga anmärkningar:Hilma och Johan fick tre barn varav två skrivs lida av sinnessjukdom. Anders Claudius 1882-1943 och Fanny Johanna 1885-1950.
Det tredje barnet Svea Zorayda 1883-1976 gifte sig 1908 med professor Arvid Gabrielsson, Djursholm.

1867 kom fadern Hampus Claudius Klockhoff som hamnkapten för Skellefteå nyanlagda hamn i Ursviken.

“Hilma Markstedt HADE REDAN 1932 UPPLÅTIT SITT BARNDOMSHEM FÖR SKÄRGÅRDENS MANSKÖRS ÖVNINGAR OCH FÖR SÖNDAGS SKOLA. GAMLA PROTOKOLL VISAR ATT DET REDAN TIDIGARE HADE BEDRIVITS EN ÖPPEN FÖRENINGSVERKSAMHET UNDER NAMNET “SKÄRGÅRDENS UNGDOMSHEM”. FÖRTROENDET SOM DE DÅ UNGA KVINNOR OCH MÄN SOM 1940 BILDAT URSVIKENS DUF, MEN INTE HADE NÅGRA EGNA LOKALER, MEN HAFT SINA SAMLINGAR I HUSET OCH I URSVIKENS KAPELL, ÅTNJÖT HOS DOM SOM FÖRVALTADE HENNES HEM GJORDE ATT HON REKOMMENDERADES ATT SKÄNKA HUSET TILL DUF. ”

Ur “Om Klockhoffska hemmet” av Ingemar Nygren februari 2018

Berättat:Se Lars Markstedts skrift – Familjen Markstedt – En släkt av idel skojare?
”Ärvde Hilmas dotter sin mors magiska förmåga”, frågade jag.
”Ja! Det gjorde hon, fast Aida kunde bara trolla med tusenlappar. Min yngre bror Björn besökte henne i Djursholm. Då trollade hon för honom. Efter vår fars tragiska död besökte Björn ofta Aida. Han hade ett större behov av pengar än jag. Han fick så att säga ärva henne av mig. Men Aida kunde inte trolla med eld vilket hennes mor Hilma kunde. Faster Hilma hällde etanol på en hundralapp, som hon tände på så att den började brinna, utan att sedeln blev förstörd. Hur gjorde hon det trixet? Och hur trollade faster fram alla 100-lapparna”, frågade Sten förveten. ”Var Hilma en lappkärring, som hade en magisk förmåga?”
”Ja! Hon var släkt med Lapparna. Det är du och jag också, för det kan man se både upp på gången och också höra på sången. Men det är inte PK att säga Lapp. Idag talar man i stället om Same. Och man får inte heller tala om Hundra-Lappar, utan man skall säga Hundringar eller Greta Garbos. Man kan även kalla en Hundring för 100-Sápmelaš. Du får inte heller säga att Hilma var zigenerska, utan du skall säga att hon var rom och att hon sjöng romantiska romanska sånger. Du får säga att Hilmas älskade rom och Rom, men inte lappvatten och Lappland. Och skäll för allt i världen inte ut en Lapplisa, för många både kvinnliga och manliga parkeringsvakter är Samer. De är också ofta döpta till Lisa eller så har bytt sitt förnamn till Lisa. Om du säger ”Djävla Lapp Lisa”, blir du i bästa fall stämd och får betala skadestånd och i värsta fall åtalad för hets mot folkgrupp. Samerna är större skojare än vi Markstedtare, brukade min morbror säga. Han var länsråd och han fick betala ut miljontals kronor i statliga bidrag till Samerna för påstådda oförrätter och skador på renarna.
”Jag skall försöka tala mer politiskt korrekt”, lovade Sten. ”Men hur gjorde Hilma sina trix?”
Jag visste även hur hon hade gjort trixet med den brinnande hundralappen. Men om Hilma 1957 hade tagit hemligheten med sig i graven, ville jag inte nu avslöja trixet för Sten. Jag sade bara kort och gott: ”Hon smusslade!”
”Smusslade”, utbrast Sten. ”Jag hörde faster Hilma ofta säga att Familjen Markstedt blev rik på 1800-talet genom att smussla. Jag förstod att smussla var något som farbror Anton och farbror David gjorde i smyg och att det var en verksamhet som nog inte var tillåtet enligt lagen, men jag begrep aldrig vad smussla egentligen var. Vet du det?”
”Ja”, svarade jag. ”Min far Hans inpräntade att jag inte skulle dricka underkyld sprit och inte smussla. Men Hans förklarade aldrig varför. Det lärde jag mig då jag gick på Chalmers. Så berättade jag för Sten vad smussla betyder.

Grupperingar

Relaterade objekt: 207 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Markstedt Hilma, Skellefteå”, Skellefteå Museums digitaliserade objekt och samlingar, hämtad 29 mars 2024
https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/c61-3496/

Kommentarer om “Markstedt Hilma, Skellefteå

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!