Markstedt Johan, Skellefteå

Beskrivning:Fader Anders Hansson, Myckle 1804 – 1870. I samband med att han köpte en tomt och flyttade till Skellefteå tog han namnet Markstedt.

Johans hustru var Hilma, Aurora Zorayda, Klockhoff, dotter till sjökapten H. C. Klockhoff i Ursviken. Paret hade tre barn två döttrar och en son.
En av döttrarna Svea Zorayda (Aida) 1883-1976 gifte sig Arvid Gabrielsson professor, Stockholm. De två andra barnen skrivs “lida av sinnessjukdom”.

Efter Johans död 1932 flyttade familjen till Saltsjöbaden men behöll sitt sommarhus på Nordanå senare kallad Nordanågården fram till 1934. Då gården såldes till Skellefteå kommun.

Nekrolog från Norra västerbotten :

Patron Johan Markstedt, Skellefteå.
Ett sorgebudskap som i vidaste kretsar kommer att mottages med vemod och förstämning var det som fr mälde att vår stads Grand old man. patron Johan Markstedt i natt vid 2- iden gått ur jordelivet.
Patron Johan Markstedt, var siste hittills kvarlevande delägaren av den på sin tid stora och för Skellefteå stads och hela Skelleftebygdens utveckling betydelsefulla handels- o industrifirmas A. Markstedt & Söner
Patron Jannes, som han mera familjärt kallades, var en av de fyra sönerna till den nämnda firmans grundläggare, handl. Anders Markstedt Myckle, vilken efter Skellefted stads grundläggande flyttade in till staden och tillsammans med sönerna grundade en av Norrlands största affärer, förnämligast i trävaror. Både Lejon- stress, Björnholmens och Clemensnäs sedermera nedlagda sågverk ägdes av den Markstedtska firman, liksom det andra bestående Sävenäs. Väldiga arealer och egendomar förvärvades och ägdes likaledes av firman.
I den nyblivda stadens kommunala liv tog des nu avlidna i yngre dagar verksam del. Han var en lång följd av år drätselkammarens ordf.
samt
ordförande från tillkomst
stadsfullmäktiges fullmäktigeinstitutionens
till år 1909.
Under denna stadens ungdomstid var Johan Markstedt den självskrivne ledaren bland dem som bestämde över stadens affärer, och den klokhet och framsynthet somi mängt och mycket präglade den lilla stadens dåtida kommunalpolitik.


Som närmast sörjande efterlämnar den avlidne maka. född Klockhoff, samt en son och två döttrar.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Patron

Levnadsperiod:1846-01-01 – 1932-07-29

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Födelse socken:Skellefteå

Födelse ort:Myckle

Verksamhet / yrke:Grosshandlare, verksägare, ordförande i Skellefteå stadsfullmäktige

Övriga anmärkningar:Hilma och Johan fick tre barn varav två skrivs lida av “sinnessjukdom”. Anders Claudius 1882-1943 och Fanny Johanna 1885-1950. Det tredje barnet Svea Zorayda (Aida) 1883-1976 gifte sig Arvid Gabrielsson.
Se även utställningskatalog till utställningen “Familjen Markstedt 2016”

Biografi över fadern Anders Markstedt
På 1860-talet började A. M. tillsammans med den äldste sonen Hans Vilhelm trävaruaffärer i stor stil. Dessförinnan hade han drivit affärer i tjära, som givit honom namnet Tjäru-Ant. M. var på sin tid den förnämste tjärexportören i Skellefteå och på 1890-talet såldes i medeltal 12.000 tunnor pr år.
1866 bildades firman A. Markstedt & Söner. Skogar köptes och timret förädlades i egna sågverk. År 1868 arrenderade firman Lejonströms sågverk, men den äldste sonen drev på att sågen skulle köpas. Bröderna voro betänksamma och fruktade risken, och till sist förklarade Hans Vilhelm, att om de inte ginge med, skulle han ensam göra affären. Då inköpte firman Lejonström. I gamla tider sades det, att ett sågverk bar sig först i tredje hand. Och Markstedtarna voro nu Lejonströms tredje ägare. I deras händer blev L. ett vinstgivande företag. Sågen drevs med vattenkraft och sysselsatte 150 man. 1905 stannade den för alltid och nedlades och därmed försvann den sista vattensågen i Skelleftebygden.

År 1856 hade Sävenäs ångsåg anlagts ute i havsbandet. Dess grundläggare var ett konsortium, bestående av livmedicus S. F. Säve jämte hrr Leffler & Schmidt och förvärvades sedan av en patron Vilh. Knös. Efter dennes fallissement köpte A. Markstedt & Söner sågverket för 50.000 kr., som ansågs vara en oerhörd summa den tiden. Men firman var ute i rätta tiden. Efter Krimkriget blev det liv och rörelse i bygderna med goda förtjänster.
Sitt tredje sågverk hade firman på Björnsholmen i den inre Ursviksfjärden.

Till Sävenäs sågverk hörde också Alderholmens skeppsvarv och där byggde Markstedtarna egna fartyg. Det första var briggen Concordia år 1866, som fördes av kapten Anton Markstedt. Concordia gick på Medelhavet och strandade till slut på Læsö i Kattegat 1876. Fregatten Andrea Vilhelmina gick av stapeln 1873 och hade samma byggmästare som Concordia, nämligen skeppsbyggmästare Nicanor Sandström. Skellefteborna sa om Sandströms fartyg, att de såg ut som »långhalsetrön» (långhalsade tranor) och menade, att hans fartyg inte hade någon vacker typ. Andrea Vilhelmina var långtradare och gick på Australien och Ostindien över Kap Horn och en resa kunde ta över 2 år. Fartyget fördes av kapten Alfred Skantze, som talade flytande nio språk. Efter honom blev P. A. Bergstedt i Ursviken kapten. Andrea Vilhelmina blev överseglat av ett engelskt skepp på Adelaides redd 1874 och såldes slutligen till Norge år 1893, där det gick under namnet BEDA.
Barken Sävenäs byggdes 1875 av en skeppsbyggmästare Löfgren och fördes av kapteni A. F. Tunell och såldes även till Norge. Det sista fartyget på Alderholmens varv var Antoinette, som byggdes 1878. Antoinette var det styvaste skepp, som var byggt på varvet, ett grant fartyg sades det och fördes av kapten Fritz Lundeberg. När A. såldes, stannade kapten L. i Saint-Nazaire och gifte sig med en fransyska. Antoinette fanns kvar ända till första världskriget, då det förstördes av tyskarna 1916.

Herrarna Markstedt hade goda huvuden och voro utomordentligt skarpa affärsmän. Firman hade högt anseende för sin soliditet. Markstedtarna voro ortens största arbetsgivare och behandlade sitt folk rättvist utan att skämma bort det. Vid sina affärstransaktioner använde de aldrig sprit vilket var ovanligt den tiden. En av deras anställda, inspektor L. Forssman å Lejonström hörde ju också till de ivrigaste goodtemplarna i bygden. I det stora hela rådde stor förtegenhet i den Markstedtska firman. Det talades aldrig om lidna förluster, men ej heller när stora vinster inhöstades.

A. Markstedt blev med tiden en mycket förmögen man. (Behållningen i bouppteckningen efter hans död uppgick till 521.177: 76 kr.) Givetvis hade han många avundsmän. Men mycket respekterad var han och i stadens kommunala liv innehade han många förtroendeuppdrag, exempelvis ordningsman för staden och ordförande i stadsstyrelsen.

Till utseendet var han lång och smärt, på äldre dagar böjd och vithårig och verkade äldre än han var. Han drabbades av hjärnblödning i Sunnanåbacken och avled på gästgivaregården därstädes den 1 nov. 1870. Hans maka Margareta Catharina Bystedt från Byske, f. 18 febr. 1807, var arbetsam, gladlynt och givmild — under nödåren 1866–67 hölls grytan kokande för de hungrande, så länge det egna mjölförrådet räckte — och avled 19 okt. 1875. Av II barn nådde 10 mogen ålder. När fadern dött, övertog äldste sonen ledningen av firman, som i tur och ordning sedan övergick till de övriga.
Efter rådman David Markstedts död 1913 upplöstes firman definitivt och förmögenhet fördelades mellan släktingarna.

De Markstedtska barnen voro följande:
1) Margareta Catharina (Carin), f. 5 okt. 1831, död 8 juni 1910 i Piteå. Gift med handlanden, sedermera verksägaren Johan Holmgren å Strömsnäs i Piteå, f. 29 juni 1829, död 19 okt. 1901. En son, Seth Holmgren, var på sin tid bankkassör i Skellefteå.
2) Hans Vilhelm, f. 5 okt. 1832, var full av initiativkraft, men »vild och het alldeles värre», sa’ Lejonströmsarbetarna. Förtroendeuppdrag: led. av taxeringskommittén och bevillningsberedningen, stadsrevisor m. m. Död av tuberkulos 21 maj 1877. En bautasten med hans bild i relief är rest över hans grav med inskriptionen: »Godhjärtad, rättrådig, verksam.»
3) Magdalena Fredrika, f. 17. okt. 1834, d. 1886, gift med lantbrukaren Gustaf Lundberg i Myckle, f. 1835, d. 1897. Flera barn, bl. a. doktor Mathilda Lundberg och doktor Viktor Lundberg i Stockholm, gymn.-dir. Anna Lundberg i Falun och sjuksköterskan Emma Lundberg, husmor å Malmö lasarett.
4) Anton, f. 2 nov. 1836, d. 25 jan. 1897, sjökapten, v. konsul. »Enastående präktig karl, men tvärhet alldeles olämpligt.» Riksdagsman och landstingsman. Gift 11 nov. 1870 med Christina Josephina Lundeberg, dotter till källarmästare Lundeberg. Fru Josephina var högeligen älskad av Lejonströmsarbetarna. Varje Josephinadag bjöds alla de 150 arbetarna på kaffe, som serverades ute på gården. Och blev någon karl skadad i arbetet, så lade alltid fru Markstedt ett första förband. Två söner och fyra döttrar. Döttrarna gifta Hjort, Barkman och Lindström.
5) David Reinhold, f. 8 mars 1838, d. II nov. 1913, rådman, led. av stadsstyrelsen, ordf. i drätselkammaren, handels- och sjöfartsnämnd, led. av kyrko- och skolråd, länsskolråd m. fl. uppdrag. Donerade jämte andra delägare Bönhuset till Skellefteå stads första kyrkolokal, därjämte 10.000 kr. till den nya kyrkans prydande. Var mycket respekterad för sin religiositet. Gift 1:a gången med Maria Adolfina Ericsson, f. 1838, d. 1871, dotter till verksägaren Gustaf Ericsson i Frostkåge, 2:a ggn 27 nov. 1873 med Anna Fransiska Törnsten, f. 28 mars 1852, d. 23 jan. 1925, dotter till häradsskrivare F. V. Törnsten. Tre söner och fem döttrar. Döttrarna gifta Huldt, Tilly, Berlin, von Schulzenheim och Bergström.
6) Euphrosyna, f. 1 jan. 1841, d. 1906. Till henne testamenterade brodern Hans Vilhelm sin stadsfastighet. Gift 24 mars 1879 med rektor Carl Ocklind. En dotter: Ada, gift med överläkare Einar Edberg.
7) Mathilda, f. 10 mars 1844, d. i okt. 1919. Gift 22 okt. 1871 med kronolänsmannen Carl Noring, f. 8 maj 1842, d. 2 febr. 1883. Änkefru Noring var bosatt i Umeå. Tre söner och tre döttrar, av vilka den äldsta Anna Noring är pensionerad lärarinna vid Skellefteå samrealskola och bosatt här i staden, Jenny, gift med stadsarkitekten i Malmö Aug. Stoltz, och Emma, gift med rektorn vid Umeå seminarium Otto W. Sundén.

8) Johan, f. 1 jan. 1846, d. 1932. I unga år förvaltare å Sävenäs, sedan bosatt i staden, där han beklädde många krävande poster: ordf. i drätselkammaren, stadsfullmäktiges förste ordförande m. A. En av stadens mest dugande män, framsynt och viljekraftig. Donerade jämte sin maka mässhake, altarkärl av förgyllt silver och böcker till Skellefteå stadsförsamling. Gift med Hilma Aurora Zorayda Klockhoff, f. 19 mars 1860, dotter till sjökapten H. C. Klockhoff i Ursviken. Tre barn; äldsta dottern Aida gift med professor Arvid Gabrielson i Stockholm.

9) Emma Johanna, f. 18 juni 1849, d. 28 dec. 1880. Gift 11 dec. 1873 med doktor Axel Waldemar Ihrfors, f. 20 april 1833 i Västerås, prov.-läkare i Skellefteå 1872, transporterad till Enköping 1879. Fru Ihrfors och två barn avledo samtidigt i difteri.
10) Anna Lovisa, f. 19 jan. 1851 i Skellefteå stad, d. 27 dec. 1896 i Piteå. Gift 15 maj 1876 med kyrkoherden och kontraktsprosten Gustaf Höijer i Skellefteå, f. 1849, d. 1898. Två döttrar: Ruth och Mirjam Höijer bosatta i Stockholm.

Grupperingar

Relaterade objekt: 99 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Markstedt Johan, Skellefteå”, Skellefteå Museums digitaliserade objekt och samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/c61-7353/

Kommentarer om “Markstedt Johan, Skellefteå

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!