Header

Beskrivning:Son till hemmansägare Olof Grenholm och Ulrica Andersdotter. Anställdes först som skrivare hos kronofogde Sparrman i Skellefteå tills han fick sitt första länsmansuppdrag i Lycksele 1874-02-12.
Grenholm tjänstgjorde på flera platser i norra Västerbotten innan han fick tjänst i Skellefteå 1888-09-01.
Han blev en i staden mycket aktad man med många ansvarsfulla uppdrag men hade även många fritidsintressen. Han var med och bildade bl.a. stadens första schackklubb 12-12 1889 och en fiskeriförening. Botanik var ett annat av Grenholms favoritämnen.
“Vi skall ha roligt, mens vi lever samman” var hans paroll.

Se Gamla stadsbor del II

JOHAN OLOF GRENHOLM
kronolänsman, föddes i Lövånger den 22 febr. 1852 och var son till hemmansägare Olof Grenholm i Broänge och h. h. Ulrica Andersdotter. Av fadern lärde han sig läsa och vid fem års ålder var han med om sitt första husförhör. När prästen frågade honom: » Nå, hur mycket ska du läsa då?» fick han rappt svaret: »Fem kapitel». Efter folkskolan fick den vakne och vetgirige pojken enskild undervisning av länsman C. E. Noring under fem månaJder och erhöll sedan anställning som skrivare hos kronofogde Sparrman i Skellefteå. Den tiden skrev man med gåspenna. Grenholm använde den sortens penna hela sitt liv och skrev en utmärkt vacker stil.
Hos kronofogde Sparrman stannade Grenholm tills han fick sitt första länsmansförordnande den 12/2 1874 i Lycksele södra distrikt.

Länsmansexamen hade han dessförinnan avlagt den 23/9 1872. De följande åren tjänstgjorde han som länsman i Lycksele norra, Bjurholm, Nordmaling, Norsjö och Malå. I Malå innehade han en extra länsmanstjänst med en årslön av 900 kr. Till belysande av penningvärdet den tiden kan nämnas att inackorderingspriset belöpte sig till 25 öre pr dag.
Den 1 okt. 1876 utnämndes Grenholm till ordinarie kronolänsman i Jörn. Huldhets- och tjänsteed avlade han inför lefteå Tingslags häradsrätt den 20 okt. s. å. I Jörn stannade han i 12 år och fick därifrån transport till Skellefteå södra distrikt från 1 sept. 1888, där han bosatte sig på Sunnanå i det gamla kaptensbostället Strömsholm. I Skellefteå tjänstgjorde han även under kortare tider som kronofogde, häradsskrivare och tillsyningsman vid kronohäktet på Sunnanå.

År 1890 förvärvade han av staden tomten nr 57 vid Boströmsbäcken för en köpeskilling av 1.000 kr. och uppförde där ett större tvåvåningshus, som nyligen (maj 1950) rivits för en modernare byggnad. Här vid bäcken skapade Grenholm med sin hustru en trädgårdsidyll, som på sin tid väckte allmän be undran. Fruktträd och andra sydsvenska träd och buskar, såsom ask, lind, alm och lärkträd trivdes bland jättekonvolvulus, björnstut och perenna blomster. En stor och rikt givande köksträdgård hörde också till. Därjämte inplanterades också sällsynta vilda växter. Botanik var ett av länsman Grenholms favoritämnen.
Med åren erhöll Grenholm det ena offentliga uppdraget efter det andra. I prövningsnämnden invaldes han första gången 1883. I styrelsen för Skellefteå Companis beväringskassa blev han sekreterare, räkenskapsförare och juridiskt ombud 1898. År 1897 insattes han i den kommitté, som skulle ordna belysningsfrågan i staden och 10 år därefter var han styrelseledamot i Elektricitetsverket, där han beklädde ordförandeposten åren 1910—15. När stadsfullmäktigeinstitutionen infördes, tillhörde Grenholm den första uppsättningen och var sedan stadsfullmäktiges vice ordf. en följd av år. I fullmäktige var Grenholm en gärna hörd talare med kloka och sakliga inlägg. Ledamot av Hamnstyrelsen åren 1907–14. Ordförande i taxeringsnämnden för Skellefteå och Bureå. Köpmannaföreningens ombud under många år. 1905 tillhörde han stadensjärnvägskommitté. Dessutom var han verksam som juridisk rådgivare. Och en rådfrågning, som kanske tog en timme, kostade vanligen en tolvskilling.
Kommissarien Grenholm hade en enastående arbetsförmåga, men så var han också uppe i arla morgonstund, fri från alla yttre störningar. Vintertid började han sin dag vid 5—6-tiden, på sommaren redan kl. 2. På sin 50-årsdag skulle han vid 6-tiden på morgonen uppvaktas med sång av sångarsällskapet och för att hindra jubilaren att stiga upp föreslog hans maka, att de skulle tävla om vem som mindes de flesta psalmerna. Och när de hunnit till ps 56 »Si natten flyr för dagens fröjd», tonade de uppvaktandes sång.
De ideella rörelserna hade i Grenholm en varm tillskyndare. Fosterlandsvän in i hjärterötterna höll han fosterländska föredrag, spred fosterländska skrifter och bildade ett flertal skytteföreningar. I Skellefteå skyttegille var han ordf. 1890–93. För sina förtjänster om skyttet erhöll han medalj. Stadens första schackklub bildade han. Likaså en fiskeriförening. Under åren 1901—05 inplanterade han genom insamlade medel och med bidrag av hushållningssällskapet flera hundra tjog kräftor i Burån och dess vattendrag..
I sitt hem var han den gode och glade maken och fadern. » Vi ska ha roligt, mens vi lever samman» var hans paroll, och så rullade han slanten och den räckte. Inför en överraskning eller en nyhet kunde han utbrista: »O Pettersson, o Pettersson, du glade lax», eller » O människa, marskalk, schabrak, scharlakan», åtföljt av ett smittande skratt. Som tillfällighetsdiktare strödde han roligheter omkring sig.
Fiske ute vid Storön, I Bodaträsket och Holmsvattnet hörde till hans rekreation. Likaså jakt. Årligen firades den s. k. Kroksjöjakten, då jakt och muntra pojkupptåg omväxlade. Jaktsällskapet utgjordes av handl. Norrman, E. A. Ericsson, G. Jonsson, P. A. Wiklund, kantor P. Zimdahl, O, D. Dahlberg.
Utrustad med en jättefysik och järnhälsa var Grenholm aldrig sjuk före dödsåret. Då nedbröts hans krafter av en tärande sjukdom och han avled den 12 dec. 1916. En vård på stadens kyrkogård utmärker hans sista vilorum.
Länsman Grenholm var på sin tid en av stadens högt förtjänta medborgare. För nit och redlighet i rikets tjänst hade han belönats med guldmedalj.
Sedan 19 juli 1876 var han gift med Amanda Mathilda Lundberg, född i Rasbo den 8 juni 1854 död i Umeå den 13 aug. 1934, dotter till folkskolläraren och klockaren Anders Lundberg och han maka Josefina Mathilda Hofgren. Elva barn växte upp och nådde mogen ålder. De äro:
1) Ada Mathilda, född 8 april 1877, död i aug 1951. Gift med bankdirektör Leo Nordlander, död 1952.
2) Johan Alexis Andreas, född 17 juli 1878. Distriktslantmätare, Klippan. Gift med Hertha Holm.
3) Lilly Andrea, född 7 sept. 1879, död 30 jan. 1936. Lärarinna vid Umeå läroverk för flickor. Donerade en fond till läroverket.
4) Olof Gunnar, född 12 juni 1881. Kamrer vid Svenska Handelsbanken. Gift med Inez Westerlund.
5) Gurli Valborg, född 6 febr. 1883, död 13 aug. 1959. Slöjdlärarinna vid Kiruna folkskolor.
6) Tea Ingeborg, född 28 juni 1884, död 21 april 1951. Gift med civilingenjör Herman Wahlsten.
7) Yngve Osvald, född 1 juli 1885, KFUM-sekreterare. Gift med småskollärarinnan Elsa Pettersson.
8) Sverker Emanuel, född 2 sept. 1887, jägmästare. Gift
1) med folkskollärarinnan Signe Olivia Bonnedahl;
2) med gymnastik direktör Ruth Linder;
3) med folkskollärarinnan Gertrud Bävermark.
9) Viva Gunilla, född 30 aug. 1889, död 18 april 1937. Folkskollärarinna. Gift med läroverksadjunkt Nore Brusewitz.
10) Inez Anna Ulrica, född 27 maj 1892, död 15 maj 1935. Gift med bankrevisor Stellan Benedictsson.
11) Åke Adolf, född 25 juni 1893. Fil. doctor. Redaktör för Gjallarhornet. Gift med Ebba Hildebrandsson.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Kronolänsman

Levnadsperiod:1852-02-22 – 1916-12-12

Verksamhetsperiod:1872-09-23

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Hem fastighet:Tomt nr 57

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Födelse socken:Lövånger

Födelse ort:Lövånger

Födelse fastighet:Broänge

Verksamhet / yrke:Kronolänsman