Header

Beskrivning:Så började det …..

Långt innan Idol och liknande program – ja, t.o.m. innan televisionens inträde längs Västerbottens kustland – fanns lusten och glädjen i att sjunga. Inspirationen kom via radions Radio Luxemburg och senare olika topplistor. Och skolans roliga timme (på lördagar!) hade en trogen underhållare.

En tioårig Ann Kristin övervann blygheten och debuterade offentligt hos “Träff -Eje” i Nordanå-parken hemma i Skellefteå. Gage: Två läsk.

Under de närmast följande åren var amatörtävlingar ett givet forum för sjunglusten. Ofta med gott resultat.

1962 var det dags för första bandet. En kvartett – solo/komp-gitarr, elbas och trummor – The Strollers – övertalades att testa en ivrig AK. Positiv reaktion från bandet. Så småningom värvad till ett mera genuint dansband med blåsinstrument – Qvintett -61. Efter en tid avbröts karriären tvärt. Någon person av ordning hade reagerat på vokalistens unga ålder – 14,5.

För att få inträde till danspalatsen krävdes 15 år. Alltså paus i ett halvår.

The Stars 8 – ett band med fem blås och en ganska “jazzig” repertoar behövde en pop-inriktad sångerska. AK fyllde på med passande 60-tals soul.

Ett av Norrlands absolut populäraste dansband stod på tur. Från jan.-65 och åtta år framåt hette kapellmästaren Yngve Forsséll. Med c:a 4 spelningar/vecka och därtill 4 timmars sång/kväll grundades en god sångambis, som varit till stor nytta genom hela karriären. Y.F. var en driftig man som kunde sin läxa: Att sälja sitt band, som alltid höll hög klass musikaliskt och med en aktuell repertoar i ständig förnyelse. Därtill engagerade han ofta etablerade professionella musiker/artister till kortare eller längre gästspel.

Bandets framgång genererade medverkan i TV, krogshower, skivinspelningar och långlivad förstaplats på Svensktoppen.

Medverkan i Melodifestivalen 1973 med “I våran värld” av paret Anja/Bengt-Arne Wallin gav en andraplacering efter vinnande “Malta” d.v.s. Göran Fristorp/Claes af Geijerstam, men före Abba och “Ring ring”!!

1973 åkte dansbandsstassen bokstavligen i soporna. Tiden och AK var mogen för nya musikaliska uttryck. Visa i alla dess former. Tillsammans med trubaduren Gunnar Enqvist blev det visaftnar i ABF´s regi. Texterna fick en allt större betydelse.

Ungefär samtidigt bjöds tillfällen att musicera med jazzmusiker. I såväl små som större besättningar. Musicerande med Berndt Egerbladh, Arne Domnérus, Rune Gustavsson, Georg Riedel m.fl. öppnade nya vägar. När så Sandvik Big Band med trumpetaren Bosse Broberg skulle på USA-turné och önskade vokala inslag rådde ingen tvekan. AK nu storbandsvokalist. Krogshow med Lee Hazlewood ett halvår senare.

Två givande turnéer med Cornelis Vreeswijk i slutet av 70-talet. Därpå konstellationen Rune Andersson/Berndt Egerbladh/AK Hedmark i kyrkor – på visklubbar – festivaler.

Hela tiden varvat med jazztrios och storband.

Året är 1984. Ett samarbete med poeten Kristina Lugn mynnade ut i bluesrock och starka svenska texter tillsammans med gruppen Personal. En vardagsrealism som med musikens hjälp gick hem både här hemma och på Kuba. Bandets medlemmar: pianisten Kettil Medelius, som fortfarande ingår i AK´s närmaste musikaliska omgivning, Bengt Lindgren – bas, Gunnar Wenneborg – trummor och numera avlidne Thomas Almqvist – gitarr. Ersattes senare av Per Gyltén.

Resan till Kuba väckte intresset för den afrikanska kulturen. Med hjälp av en annan Afrikavän – författaren Kerstin Thorvall och ett afrosvenskt band – Jedidjah – var konceptet klart: solvarmt afrosväng med svenska texter.

Bandets medlemmar: Anders Ekman – gitarr, Kababa N´komba – gitarr, Robert Kashamura – bas, Rolf Fredriksson – trummor, Gerald N´addibanga – percussion.

Ytterligare ett varv med visor och jazzens scengolv under fötterna. Tätt samarbete med Berndt Egerbladh. Ibland med den svenska visskatten, eller kanske hans tonsättningar av Edith Södergran. Funkade lika bra på svensk visklubb som i Literaturhaus i Wien. Och med B.E. Trio (Per Nilsson – bas, Uffe Flink – trummor) och The American Songbook mottogs jubel på många av vårt lands jazzscener.

När Berndt i mars 2004 avslutade sin livsresa övertog virtuosen Mats Öberg (tillika Berndts systerson) pianostolen. Tillsammans med Anders Johnsson bas, Bengan Karlsson gitarr, Rafael Sida slagverk, John Högman saxofon (och producent) förevigade gruppen Berndt Egerbladhs musik på CD:n “Kom tillbaka innan du går”. Texter: Patrik El-Hag

UTMÄRKELSER

Ann Kristins sång har prisats genom bl.a. två hedervärda stipendier:

Jan Johanssons Stipendium 2003. – ”Den mångsidiga artisten Ann Kristin Hedmark är en norrländsk huldra med det ena benet i den afro-amerikanska jazztraditionen och det andra lika självklart i den nordiska folkmusikens genuina vemod, helt i Jan Johanssons anda.”

Monica Zetterlund-stipendiet 2006 – det första som delades ut. – ”Ann Kristin får Monica Zetterlund-stipendiet för sina personliga, svängiga och innerliga tolkningar av både visa och jazzmusik. Hon går alltid sin egen väg och väljer sitt material med stor omsorg. Ann Kristin behärskar också konsten så att lyssnaren verkligen blir berörd. Helt i Monica Zetterlunds anda.”

Typ av person:Fysisk person

Titel:Sångerska

Levnadsperiod:1949-06-09

Hem land:Sverige

Hem län:Stockholm

Hem kommun:Stockholm

Hem ort:Årsta

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse landskap:Västerbotten

Födelse kommun:Skellefteå

Verksamhet / yrke:Musiker