Header

Beskrivning: Interiör från våning 2 i kvarnen i Burliden. Fr.v: Martin Karlsson med sin far mjölnaren Ingvar Karlsson.
Maskinutrustning: Tre par stenar, ett par för siktat mjöl, två par för fodermjöl. Hammarkvarn, skalmaskin, mjölblanderi och maskiner för utsädesrensning och betning. Elektrisk hjälpkraft tillkom under 1940-talet.
14/5 1897 beviljade Kungliga Patent och Registreringsverket registrering för Burlidens Qvarnaktiebolag.
Året efter var en ny kvarn byggd på en grund där en tidigare nedbrunnen kvarn funnits.
Kvarnhuset var i tre våningar, hade tre par stenar, skalmaskin och siktar. En vanlig maskinpark på den tiden. Driften skedde med en turbin och vattnet kom från Bure älv som var uppdämd och gav en fallhöjd på ca 7 meter.
1927 började Ingvar Karlsson som mjölnare på Burlidens kvarn.
1928 gjordes en stor ombyggnad av kvarnen. Bl.a byttes turbinen ut mot nya och effektivare av francistyp tillverkade av Finnshyttans Bruk. 3 st á 30 hk drev var sitt stenpar med direktdrift och en på 35 hk som via transmission drev övriga maskiner, skalmaskin, foderkross, siktar och elevatorer.
I början av 1940-talet installerades elektrisk hjälpkraft. Vattnet i älven minskade och böndernas spannmålsskörd ökade. För att klara detta behövdes extra krafttillskott. Även maskinparken utökades enligt tidens krav. En hammarkvarn installerades sedan kom utrustning för utsädesrensning och betning. Även ett mjölblanderi byggdes.
Bröd av ljusugnstyp var en basvara inom lanthushållet. Även kornmjölsgröt som ofta avslutade dagen i de flesta gårdar gjorde att det maldes mycket kornmjöl. Den tiden bestod ofta familjen av många barn. De flesta hushåll bakade sitt ljusugnsbröd 2 dagar höst och vår men en del stora familjer bakade 5 dagar både höst och vår.
När den nya skörden var bärgad kördes kvarnen dygnet runt. Under hösten var vattentillgången god och det medgav drift dygnet runt.
En del av kunderna hade långt till kvarnen. De startade kl 9 på morgonen och var framme i Burliden vid 15-tiden. Det var ungefär den ljusa tiden av vinterdagen.
Säden maldes under natten. Då vilade bonden ut i kvarnkammaren som var uppvärmd. Det fanns en vedspis i kvarnkammaren där det gick att värma upp medhavd matsäck, ofta fläsk och bröd. När det blev ljust på morgonen började återfärden hem.
När Ingvar Karlsson i slutet av 1960-talet drabbades av sjukdom upphörde kvarndriften. Nu var bygdekvarnarnas epok till ända. Ingvar Karlsson avled 1971.

Anmärkning: Repro: Krister Hägglund, 2010.
Samhör med dnr 104/2010.
Uppgiftslämnare: Martin Karlsson, Nacka.
Bolagsordningen för Burlidens Kvarnaktiebolag från 1897 finns i museets arkiv. Dnr 71/2010.