Man

Bild som illustrerar objekt c61-316628

Beskrivning: Smeden Daniel Lundmark, Tjärn. (30/5 1851-4/7 1931). Smeden Daniel Lundmark i Tjärn föddes på Antholmen den 30 maj 1851 och var son till arbetaren Olof Jacobsson och hans hustru Cajsa Stina Jonsdotter.
Vid 18 års ålder fick Lundmark anställning vid Mark-stedtarnas skeppsvarv på Alderholmen. Hans förman var en smed Bergman från Piteå. På varvet byggdes då Markstedtarnas första fartyg Concordia. När firman köpte Lejonströms sågverk, anställdes Lundmark vid sågverkets smedja nere vid forsen på andra sidan landsvägsbron.
På måndagsmorgonen vid 5-tiden vandrade Lundmark den 3/4 mil långa vägen från Tjärn till Lejonström, och redan kl. 6 hörde man de första hammarslagen i smedjan. Arbetsdagen var alla gånger 10 timmar och avbröts två gånger på dagen av välling-klockans klämtningar, som förkunnade matrasten. Då begav sig Lundmark till den s. k. Brännstugan, där han kunde värma sin mat och äta. När kvällen kom sökte han upp sin vindskammare, där den välbehövliga vilan ofta stördes av vägglusen.
På onsdagskvällarna begav sig Lundmark hem för att öka på provianten och stannade då över natten för att på torsdags-morgonen åter bege sig till arbetet. Lördag kväll kl. 6 såg man honom åter vandra hemåt.
Smedsyrket var ingen sinekur på Lejonström. Allt grovsmide till sågen och kvarnen utfördes av Lundmark. Där gjordes bomsmiden och kättingar och reparationer av alla slag. Sågbladen filades och justerades och stora tyngder smiddes, som skruvades fast vid sågramarna för att sågbladen skulle gå rätt. Till släggudräng hade Lundmark en av sina pojkar och när denne lärt yrket fick han anställning vid Bolinders i Stockholm.
Dagspenningen var 2:50 à 3 kr. och när Lundmark efter Lejonströmssågens nedläggning fick anställning vid Sävenäs sågverk, kom han upp till en dagspenning av 3:50 kr., den högsta han någonsin hade. I 40 års tid arbetade Lundmark hos Markstedtska firman. Cheferna voro präktiga att ha göra med. Men arbetarna fingo sällan se några kontanter. Sina livsförnödenheter köpte de på bok i firmans diversehandel. Men voro arbetarna någon gång i penningförlägenhet, blevo de alltid hjälpta av sina arbetsgivare. I synnerhet var patron Johan känd för sin hjälpsam-het. När herrarna Markstedt sålde sina sågverk, häftade Lundmark i skuld till firman för 600 kr., som han fick efter-skänkt. Detsamma var förhållandet även med andra arbetare.
Arbetet på Lejonström varade endast under sommaren. Resten av året arbetade Lundmark i sin egen smedja, som han hade i byn i närheten av skolan. När han slutade vid sågverken, hade han fullt med arbete för egen del. Bönderna beställde hos honom ristvältar för 40 à 45 kr. Han hade lyckats få fram en utmärkt modell på dem, som gjorde dem mycket eftersökta. Särskilt skicklig var han att tillverka och stålsätta yxor: små handyxor för 2:50 kr., nio till tio tums yxor för 3 kr., täljyxor om 17, 18 tum. Hos järnhandlare i sta´n hade han nederlag av flå-hackor eller jordyxor. Säkerligen äro yxor med hans initialer – D Lm – ännu alltjämt i bruk.
När det var som mest arbete i smedjan kunde han ha fem söner till hjälp. Då tillverkades beslag till risslor och Jakobjaksa-kärror, rullharvar och smiden till lastvagnar. Hjulen till dessa tog han hem från Åtvidaberg, men i övrigt utförde han också allt träarbete själv.
Under alla dessa år bodde Lundmark med sin stora familj i en liten stuga med tillhörande jord i skogsbacken på vägen till Rönnbäcken. Men år 1903 köpte han Jakob Lundgrens hemman i byn. Det hade ägts några år förut av en bonde från Medle och var mycket förfallet. Lundmark reparerade åbyggnaderna och flyttade sedan dit år 1907. En ny smedja uppförde han nedom vägen och arbetade i den dagligen ända till sitt 80:e år.
Lundmark var storväxt och kraftig. Han hade aldrig varit sjuk. En vinter fick han axeln ur led och gick då från Tjärn till Brattliden, en vägsträcka på över 3 mil, för att få hjälp av Bratt-lid-karl´n. När axeln dragits i led, vandrade han tillbaka samma väg. Vid ett annat tillfälle gick han fram och tillbaka till Piteå för att hälsa på en där bosatt syster.
På hans sena ålderdom tillkallades läkare, som förklarade, att det inte fanns några organiska fel hos honom, men att verket var utgånget. I sin krafts dagar hade han ägt en sällsynt kropps-styrka. Med sin hustru hade han 13 barn. År 1888, då en svårartad epidemi (difteri) gick över bygden, dogo 3 minderåriga barn inom 14 dagar.
Lundmark avled i sitt 81:a år, den 4 juli 1931. Den 8 sept. 1876 hade han ingått äktenskap med Lovisa Carlsdotter Lindgren, född i Tjärn den 5 mars 1851 och död den 27 okt. 1917. Hon var dotter till Carl Petter Lindgren och h. h. Lena Tjerngren. Fadern hade på sin tid varit husbonddräng hos skepparen Per Wiklund i Bodan.
Deras barn följa här nedan:
1) Johan Daniel, född 24 jan. 1877, anställd vid renhållningsverket i Luleå, död 1945. G. m. Lotten Persson, dotter till kolaren Olof Persson. (Fyra söner: Johan Lothard, Axel, Karl Oskar, Gösta Vilhelm).

2) Karl Alfred, f. 18 juli 1878, maskinsmed vid Bolinders verk-städer i Stockholm. Skicklig yrkesman. Död ogift 1911.

3) Frans August, född 22 jan. 1880, död 3 aug. 1888 av ”stryp-sjuka”.

4) Axel Teodor, f. 10 sept. 1881, anläggningsarbetare, bosatt i Umeå.

5) Petter Conrad, född 27 jan. 1883. Arbetare vid Kopparverket på Rönnskär. Äger och bebor det gamla fädernehemmet, där han uppfört en ny gård. G. m. Anna Viktoria Öström från Byske. (Tre barn: Karl Sigurd, Signe Viktoria och Alvar Valdemar).

6) Carolina Amalia, f. 16 okt. 1884, död 16 aug. 1888 av ”stryp-sjuka”.

7) Nils Oskar, f. 5 febr. 1886, död 17 aug. 1888 av ”strypsjuka”.

8) Hjalmar Antonius, f. 21 aug. 1887. Arbetare vid Bure sågverk. G. m. Magda Burman, dotter till Lars Gustaf Burman i Bureå. (Sex barn: Gunnar Antonius, Dagmar Kristina, Eva Maria, Karl Birger, Erland och Olof Martin).

9) Frans Arvid, f. 12 jan. 1889. Äger och brukar faderns hemman. G. m. Greta Wiklund från Falmark, f. 8 febr. 1902, dotter till Joh. Wiklund därstädes. (Fyra barn: Gösta Daniel, Birgit Margareta, Frans Lennart och Kerstin Lovisa).

10) Axelina Lovisa, f. 16 sept. 1890, ogift, bor hos brodern Frans.

11) Oskar Albin, f. tv. 19 okt. 1893, smed och träarbetare, bosatt i Boden. G. m. Agnes Karlman, dotter till förrådsmäst. Karlman i Umeå. (Fyra barn: Gustav Ingvar, Ingrid Marianne, Hjördis och Roland).

12) Selma Helena, f. tv. 20 okt. 1893, död 17 april 1907.

13) Alma Sofia, f. 2 juli 1895, död 12 okt. 1895.

Anmärkning: Bilden publicerad i Skelleftebladet 3/8 1946 i artikeln "Gamla socknebor nr 31".
Personhistoriska anteckningar för Skelleftebladet av folkskollärare Gustaf Renhorn (1886-1966), Skellefteå.

Objektnummer: DIG 06751

Samhör med: DIG 06751-DIG 06759

Ämne: Man, Smed

Motivkategori: Porträtt

Motiv - Land: Sverige

Motiv - Län: Västerbotten

Motiv - Kommun: Skellefteå

Motiv - Socken: Skellefteå

Motiv - Ort: Tjärn

Bildtyp: Digitalt repro

Filstorlek: CD 1499 -2531 x 3543px

Personrelation

Syns i bild: Daniel Lundmark

Grupperingar

Objekttyp: Fotografi
Ämnesområden: Man Porträtt Smed


Källhänvisning

Showing qrtag"Man", Skellefteå Museums digitaliserade objekt och samlingar, hämtad 28 mars 2024
https://samlingar.skellefteamuseum.se/objects/c61-316628/

Kommentarer om “Man

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!