Stol
Objekttyp
Titel
Stol
Beskrivning
Tolvslåstol från 1800-talet, troligen använd av familjen Herman Pettersson, Prästbordet Skellefteå.
Anmärkning
Stol, tolvslåstol av trä, kraftigt nött och skada. Rektangulär ryggbricka. Hela stolen är målad rödbrun och bär spår av naturligt slitage. Fotslåarna är naturligt nötta
Inköpt från K Westling som bodde på Hägglund, Norrböle. Skellefteå. Troligen kommer stolen från Maria Westlings (född Pettersson) föräldrahem
på Prästbordet där hennes far var född och uppvuxen.
Maria Antonietta Westling, f 1883 i Skellefteå var dotter till Anton Pettersson 1850-1907, son till kyrkvaktare Herman Pettersson 1818-1887.
Namnet kommer från att stolen har tolv slåar i ram mellan benen om man räknar sargen under sisten. De extra slåarna framtill var praktiska att vila fötterna på för att slippa golvdrag. Slåarna är nötta efter användning.
Stoltypen uppkom under renässansen och stilen kom troligen till Västerbotten under denna tid i och med den rika handeln. Under renässansen hade stolen ofta uppstickande ryggstolpar och svarvade eller skurna ben och slåar. Tolvslåstolen var vanligt vanligt förekommande ända till 1800-talet, särskilt på landsbygden och i enklare form med korta ryggståndare och släta ben. I Västerbottens kustland har den oftast rektangulär ryggbricka. (Källa: se Publikationer)
Inköpt från K Westling som bodde på Hägglund, Norrböle. Skellefteå. Troligen kommer stolen från Maria Westlings (född Pettersson) föräldrahem
på Prästbordet där hennes far var född och uppvuxen.
Maria Antonietta Westling, f 1883 i Skellefteå var dotter till Anton Pettersson 1850-1907, son till kyrkvaktare Herman Pettersson 1818-1887.
Namnet kommer från att stolen har tolv slåar i ram mellan benen om man räknar sargen under sisten. De extra slåarna framtill var praktiska att vila fötterna på för att slippa golvdrag. Slåarna är nötta efter användning.
Stoltypen uppkom under renässansen och stilen kom troligen till Västerbotten under denna tid i och med den rika handeln. Under renässansen hade stolen ofta uppstickande ryggstolpar och svarvade eller skurna ben och slåar. Tolvslåstolen var vanligt vanligt förekommande ända till 1800-talet, särskilt på landsbygden och i enklare form med korta ryggståndare och släta ben. I Västerbottens kustland har den oftast rektangulär ryggbricka. (Källa: se Publikationer)
Museikod
Sm
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
1630
Tillkomsttid start
1800-tal
Användningstid start
1800
Historik - Land
Sverige
Historik - Län
Västerbotten
Historik - Kommun
Skellefteå
Historik - Socken
Skellefteå
Historik - Ort
Prästbordet
Historik - Byggnadsnamn
Benzelbergska gården
Negativnummer
1630
Specialbenämning
Tolvslåstol
Sakord
Stol
Klassifikation 1
Möbler
Klassifikation 2
Stolar
Antal
1
Material 1
Trä
Bredd (mm)
360
Höjd (mm)
700
Äldre katalogtext
Tolvslåstol av trä, kraftigt nött och skada. Rektangulär ryggbricka. Hela stolen är målad rödbrun och bär spår av naturligt slitage. Fotslåarna är naturligt nötta
Inköpt från K Westling som bodde på Hägglund, Norrböle. Skellefteå. Troligen kommer stolen från Maria Westlings (född Pettersson) föräldrahem
på Prästbordet där hennes far var född och uppvuxen.
Maria Antonietta Westling, f 1883 i Skellefteå var dotter till Anton Pettersson 1850-1907, son till kyrkvaktare Herman Pettersson 1818-1887.
Namnet kommer från att stolen har tolv slåar i ram mellan benen om man räknar sargen under sisten. De extra slåarna framtill var praktiska att vila fötterna på för att slippa golvdrag. Slåarna är nötta efter användning.
Stoltypen uppkom under renässansen och stilen kom troligen till Västerbotten under denna tid i och med den rika handeln. Under renässansen hade stolen ofta uppstickande ryggstolpar och svarvade eller skurna ben och slåar. Tolvslåstolen var vanligt vanligt förekommande ända till 1800-talet, särskilt på landsbygden och i enklare form med korta ryggståndare och släta ben. I Västerbottens kustland har den oftast rektangulär ryggbricka. (Källa: se Publikationer)
Inköpt från K Westling som bodde på Hägglund, Norrböle. Skellefteå. Troligen kommer stolen från Maria Westlings (född Pettersson) föräldrahem
på Prästbordet där hennes far var född och uppvuxen.
Maria Antonietta Westling, f 1883 i Skellefteå var dotter till Anton Pettersson 1850-1907, son till kyrkvaktare Herman Pettersson 1818-1887.
Namnet kommer från att stolen har tolv slåar i ram mellan benen om man räknar sargen under sisten. De extra slåarna framtill var praktiska att vila fötterna på för att slippa golvdrag. Slåarna är nötta efter användning.
Stoltypen uppkom under renässansen och stilen kom troligen till Västerbotten under denna tid i och med den rika handeln. Under renässansen hade stolen ofta uppstickande ryggstolpar och svarvade eller skurna ben och slåar. Tolvslåstolen var vanligt vanligt förekommande ända till 1800-talet, särskilt på landsbygden och i enklare form med korta ryggståndare och släta ben. I Västerbottens kustland har den oftast rektangulär ryggbricka. (Källa: se Publikationer)
Källhänvisning
“Stol,” Samlingar Skellefteå museum, hämtad 6 augusti 2021, https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/3583.
Publikationer
- Ågren, Per-Uno (1963). Gamla möbler i Västerbotten. Umeå: Västerbottens-Kuriren AB. s. 7.
Personrelationer
- Förvärvat från Herman Petter Pettersson, Prästbordet
- Förvärvat från Karl Axel Westling, Skellefteå
- Brukare Karl Axel Westling, Skellefteå
Kommentarer