Stol

Tolvslåstol från 1800-talet. Stolstypen kom till Västerbotten med den rika handeln på 1500-talet och var populär under hela 1800-talet. Namnet kommer av de tolv slåarna, sitsens ram inräknad. För att slippa golvdrag kan man vila fötterna på benslån. Stolen har troligen brukats av familjen Herman Pettersson, född 1818, kyrkvaktmästare, boende på Prästbordet.

Tolvslåstol av trä, kraftigt nött och skada. Rektangulär ryggbricka. Hela stolen är målad rödbrun och bär spår av naturligt slitage. Fotslåarna är naturligt nötta

Gåva av familjen Westling som bodde på Hägglund, Norrböle. Skellefteå. Troligen kommer stolen från Maria Westlings (född Pettersson) föräldrahem
på Prästbordet där hennes far var född och uppvuxen.
Maria Antonietta Westling, f 1883 i Skellefteå var dotter till Anton Pettersson 1850-1907, son till kyrkvaktare Herman Pettersson 1818-1887.

Namnet kommer från att stolen har tolv slåar i ram mellan benen om man räknar sargen under sisten. De extra slåarna framtill var praktiska att vila fötterna på för att slippa golvdrag. Slåarna är nötta efter användning.

Stoltypen uppkom under renässansen och stilen kom troligen till Västerbotten under denna tid i och med den rika handeln. Under renässansen hade stolen ofta uppstickande ryggstolpar och svarvade eller skurna ben och slåar. Tolvslåstolen var vanligt vanligt förekommande ända till 1800-talet, särskilt på landsbygden och i enklare form med korta ryggståndare och släta ben. I Västerbottens kustland har den oftast rektangulär ryggbricka. (Källa: se Publikationer)

Sm

1630

Sverige

Västerbotten

Skellefteå

Skellefteå

Prästbordet

1630

Tolvslåstol

Stol

Möbler

Stolar

1

Trä

360

700

“Stol,” Samlingar Skellefteå museum, hämtad 30 november 2020, https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/3583.