Stol

6103.jpg

Titel

Stol

Beskrivning

Stol från 1700-talet i personlig barock- och rokokostil. På 1700-talet skedde en stor produktion av stolar på Västerbottens landsbygd. Prosten Högström sa i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om näringarna i Västerbotten: "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Stolarna byttes mot marknadsvaror och en del såldes även till Stockholm. Stolen kommer från Burträsk.

Anmärkning

Stol i blandstil, barock och rokoko i en naivistisk anda. SM6103 och SM6104 bildar ett par. Cabriolben med H-kryss. Bakre benparet raka. Sargen framtill rak med skuren genombruten dekor. Sitsen består av tre brädor, vilka är devis lösa. Rygg rektangulär med ryggbricka stående, balusterformad, delvis genombruten, med skuren dekor i en blomform mitt på. Överliggaren profilerad och med skuren dekor; två motstående voluter och en blomform. Stolen målad i blått. Dekor i flera färger; rött, blått, vitt och gulgrönt. Ej originalmålning. Provinsarbete.

Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)

(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)

Museikod

Sm

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

6103

Samhör med

6104

Tillkomsttid start

efter 1720

Tillkomsttid slut

före 1820

Användningstid start

efter 1720

Användningstid slut

före 1820

Historik - Land

Sverige

Historik - Län

Västerbotten

Historik - Kommun

Skellefteå

Historik - Socken

Burträsk

Historik - Ort

Burträsk

Negativnummer

6103

Sakord

Stol

Klassifikation 1

Möbler

Klassifikation 2

Stolar

Antal

1

Material 1

Trä

Längd (mm)

480

Bredd (mm)

430

Höjd (mm)

1040

Teknik 2

Snidat

Teknik 3

Narat

Äldre katalogtext

Stol i blandstil, barock och rokoko i en naivistisk anda. SM6103 och SM6104 bildar ett par. Cabriolben med H-kryss. Bakre benparet raka. Sargen framtill rak med skuren genombruten dekor. Sitsen består av tre brädor, vilka är devis lösa. Rygg rektangulär med ryggbricka stående, balusterformad, delvis genombruten, med skuren dekor i en blomform mitt på. Överliggaren profilerad och med skuren dekor; två motstående voluter och en blomform. Stolen målad i blått. Dekor i flera färger; rött, blått, vitt och gulgrönt. Ej originalmålning. Provinsarbete.

Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)

(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)

Källhänvisning

“Stol,” Samlingar Skellefteå museum, hämtad 8 mars 2021, https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/6988.

Publikationer

Kommentarer

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!