Stol
Objekttyp
Titel
Stol
Beskrivning
Stol från 1700-talet i personlig barock- och rokokostil. På 1700-talet skedde en stor produktion av stolar på Västerbottens landsbygd. Prosten Högström sa i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om näringarna i Västerbotten: "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Stolarna byttes mot marknadsvaror och en del såldes även till Stockholm. Stolen kommer från Burträsk.
Anmärkning
Stol i blandstil, barock och rokoko i en naivistisk anda. SM6103 och SM6104 bildar ett par. Cabriolben med H-kryss. Bakre benparet raka. Sargen framtill rak med skuren genombruten dekor. Sitsen består av tre brädor, vilka är devis lösa. Rygg rektangulär med ryggbricka stående, balusterformad, delvis genombruten, med skuren dekor i en blomform mitt på. Överliggaren profilerad och med skuren dekor; två motstående voluter och en blomform. Stolen målad i blått. Dekor i flera färger; rött, blått, vitt och gulgrönt. Ej originalmålning. Provinsarbete.
Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)
(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)
Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)
(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)
Museikod
Sm
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
6103
Samhör med
6104
Tillkomsttid start
efter 1720
Tillkomsttid slut
före 1820
Användningstid start
efter 1720
Användningstid slut
före 1820
Historik - Land
Sverige
Historik - Län
Västerbotten
Historik - Kommun
Skellefteå
Historik - Socken
Burträsk
Historik - Ort
Burträsk
Negativnummer
6103
Sakord
Stol
Klassifikation 1
Möbler
Klassifikation 2
Stolar
Antal
1
Material 1
Trä
Längd (mm)
480
Bredd (mm)
430
Höjd (mm)
1040
Teknik 2
Snidat
Teknik 3
Narat
Äldre katalogtext
Stol i blandstil, barock och rokoko i en naivistisk anda. SM6103 och SM6104 bildar ett par. Cabriolben med H-kryss. Bakre benparet raka. Sargen framtill rak med skuren genombruten dekor. Sitsen består av tre brädor, vilka är devis lösa. Rygg rektangulär med ryggbricka stående, balusterformad, delvis genombruten, med skuren dekor i en blomform mitt på. Överliggaren profilerad och med skuren dekor; två motstående voluter och en blomform. Stolen målad i blått. Dekor i flera färger; rött, blått, vitt och gulgrönt. Ej originalmålning. Provinsarbete.
Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)
(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)
Under 1700-talet fanns en stor produktion av stolar i Västerbotten. Bönder bytte främst på marknaden stolar mot stadsvaror. Men från Umeå fanns även en viss export av stolar till Stockholm. Tillverkningen skedde i bygden och förlagorna var importerade stolar i barock och rokoko, ibland en blandning av båda. Ofta dröjde ett mode kvar längre på landsbygden. Dessa stolar var inga vardagsmöbler utan hörde hemma i en representationsmiljö.
Prosten Högström sade i sitt tal i Vetenskapsakademien 1765 om lantmannanäringar i Västerbotten "stolmakare hava funnits som härmat i de närmaste de modeller som de fått från Stockholm". Även 1700-tals författaren Abraham Hülphers vittnar om blomstrande stolmakeri i sin västerbottensbeskrivning. De stolar som är bevarade från denna tid är dock få. (Källa: se Publikationer)
(Pehr Högström, född 1714 var prost i Skellefteå från 1749 till sin död 1784. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Han var tillsammans med sin hustru Catharina även drivande inom trädgårdsodling i Skellefteå och verkade på många sätt för bygdens välgång.)
Källhänvisning
“Stol,” Samlingar Skellefteå museum, hämtad 21 april 2021, https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/6988.
Publikationer
- Ågren, Per-Uno (1963). Gamla möbler i Västerbotten. Umeå: Västerbottens-Kuriren AB. s. 10.
Kommentarer