Bernadotte Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, Stockholm

Beskrivning:Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholm, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges kung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden och farfar till Carl XVI Gustaf. Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965).

Han föddes som prins av Sverige och Norge samt hertig av Skåne (efter unionsupplösningen 1905 var han inte längre prins av Norge) och var Sveriges kronprins 1907–1950 efter faderns tronbestigning. Gustaf VI Adolf var den siste kungen med den traditionella svenska kungabeteckningen “med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes konung”.
Innehåll


Uppväxt
Barndom
Lördagen den 11 november 1882 kl. 16.25 nedkom kronprinsessan Victoria med kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsministern greve Arvid Posse och utrikesministern friherre Carl Fredrik Hochschild med respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, döptes i Vita havet på Stockholms slott den 25 november samma år av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som påstods vara hämtat från floden Jordan men i själva verket kom från slottets brunn. Vid altaret deltog även biskopen i Karlstads stift, Claes Herman Rundgren och ordensbiskopen Frithiof Grafström. Som paradvagga åt den nydöpte fungerade Karl XII:s vagga.

Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska, och kallades av dessa för “Vass”. Den första guvernanten var mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.

En stor del av barndomens somrar tillbringades antingen på Tullgarns slott eller på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.

Utbildning
Gustaf Adolf åtnjöt privat undervisning och avlade studentexamen 1900. Vårterminen 1901 skrevs arvfursten in vid Uppsala universitet och vid Stockholms nation den 8 februari 1901. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de omtalade bronsåldersfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågahögen, numera på Statens historiska museum. I Uppsala hann Gustaf Adolf även med studentlivet på sin fritid och var med i studentföreningen Philochorus som vurmade om folkmusik och folkdans.

Under sin utbildning i Uppsala erhöll han samtidigt militär utbildning och tog officersexamen 1902. Efter genomgången kurs vid Krigshögskolan blev han 1909 kapten (ryttmästare), 1913 major, 1916 överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor och 1928 generallöjtnant.

Gustaf VI Adolf talade, förutom sitt modersmål, engelska, franska och tyska flytande. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin. 10 maj 1906 invaldes han som hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Familj
Den 26 januari 1905 befann sig Gustaf Adolf i Kairo, Egypten, och där mötte han brittiske prins Arthurs äldsta dotter Margaret på en födelsedagsbankett för khediven Abbās Hilmi Pascha av Egypten. Till bordet skulle prinsen egentligen ha haft Margarets yngre syster Patricia, som ryktades vara hans blivande gemål, men i stället tog han Margaret som sin bordsdam. De förlovade sig den 26 februari 1905 i Kairo och gifte sig 15 juni i Saint Georges Chapel i Windsor Castle.

Som bröllopsgåva fick prinsparet Sofiero slott av Gustaf Adolfs farfar, Oscar II. Gustaf VI Adolf bodde större delen av sitt liv i Kansliflygeln på Stockholms slott.

Barn
Med kronprinsessan Margareta: Gustaf Adolf (1906–1947), hertig av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs far. Sigvard (1907–2002), hertig av Uppland till 1934, greve af Wisbor. Ingrid (1910–2000), drottning av Danmark från 1947, danska drottningen Margrethe II:s mor. Bertil (1912–1997), hertig av Halland. Carl Johan (1916-2012), hertig av Dalarna till 1946, greve af Wisborg

Kronprinsessan Margareta insjuknade och avled våren 1920 i akut blodförgiftning, gravid i åttonde månaden. Kronprins Gustaf Adolf reste mycket under sin änklingstid, bland annat till England 1923 där han bland vänner mötte sin andra gemål, Louise Mountbatten, på en middagsbjudning.

Förlovningen med lady Louise Mountbatten eklaterades den 1 juli 1923, och paret vigdes den 3 november samma år i Chapel Royal i St. James’s Palace i London av ärkebiskopen av Canterbury. Makarna fick tillsammans ett dödfött flickebarn 1925.

Louise Mountbatten tillhörde genom drottning Victoria av Storbritannien samma familjekrets som Margareta. (Louises farbror var gift med Margaretas faster, och en annan faster till Margareta var mormor till Louise.)

Drottning Louise avled i mars 1965 på Sankt Görans sjukhus.

Regentskap och intressen
Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 oktober 1950 svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden och höll minnestal över den döde monarken i rikssalen den 30 oktober.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till bland annat Italien för att delta i utgrävningar, och då inte minst från etruskernas gamla samhällen runt Viterbo utanför Rom. Han besökte även Grekland och Främre Orienten. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott. Bland hans utmärkelser kan nämnas att han invaldes som hedersmedlem av British Academy 1953. Han blev hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944[11] och vid Londons universitet den 22 juli 1960, samt hedersledamot av den Påvliga arkeologiska akademin i juli 1960.
Ett annat intresse var kinesisk konst och hans samling av ostindiskt porslin finns nu på Östasiatiska museet i Stockholm.

Han reste som kronprins till USA på “den stora resan” 1926–1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7 000 namnteckningar per år, och var värd för 3 000 gäster per år. Han var beskyddare för cirka 200, huvudsakligen ideella, vetenskapliga och idrottsliga sammanslutningar samt konstföreningar.

Gustaf VI Adolf var den förste svenske monarken efter frihetstiden som inte i någon högre grad brukade sin politiska makt. Enda egentliga undantaget var regeringskrisen 1957. Detta första och enda elddop inom politiken skötte han ur parlamentarisk synvinkel korrekt. Det har påståtts att han liksom fadern varit “sina rådgivares rådgivare”, men det har inte bekräftats. Han hade ändå en så stark ställning, att riksdagen trots de starka vänstervindar som blåste i början av 1970-talet inte ville låta den nya regeringsformen träda ikraft förrän efter Gustaf Adolfs frånfälle.

Slutet
Den 18 augusti 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår i sitt sommarressidens, Sofiero slott stax norr om Helsingborg, varför han opererades den 21 augusti av Albert Broomé. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Han avled stilla klockan 20:35 den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation. Han hade valt att inte låta sig begravas i Riddarholmskyrkan, utan gravsattes på Kungliga begravningsplatsen i Solna. Det var första gången sedan 1689 som en svensk monark inte gravsattes på Riddarholmen i Stockholm.

Titlar och heraldiskt vapen
Gustaf VI Adolf bar under sin tid som kung följande titel:
Hans Majestät Gustaf VI Adolf med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes Konung

Från sin födsel till och med 1905 var Gustaf VI Adolf prins av Sverige och Norge med titeln Sveriges arvfurste. Vid födseln utnämndes han till Hertig av Skåne, en titel han brukade fram till trontillträdet.
Hans Kunglig Höghet Gustaf Adolf, Sveriges och Norges Arvfurste, Hertig av Skåne.

Från 1907 till 1950 då han uppsteg på tronen bar han titeln Sveriges kronprins.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Kung av Sverige

Levnadsperiod:1882-11-18 – 1973-09-15

Hem land:Sverige

Hem län:Stockholm

Hem ort:Stockholm

Hem bygggnadsnamn:Stockholms slott

Grupperingar

Relaterade objekt: 5 stycken


Källhänvisning

Showing qrtag“Bernadotte Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, Stockholm”, Skellefteå Museums digitaliserade objekt och samlingar, hämtad 20 maj 2024
https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/c61-8399/

Kommentarer om “Bernadotte Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, Stockholm

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!