Header

Beskrivning:Catharina Magdalena Dahlberg,
f. Olofsdotter, den 8 nov. 1829, dotter till bonden Olof Nilsson i Gumboda, Nysätra förs. och h. h. Catharina Persdotter.
Lena var i tjänst hos comminister Mallmin i Nysätra och när han tillträdde sin tjänst i Skellefteå 1849 följde hon med som hans hushållerska. Mallmin var synnerligen välvillig. Han bl. a. upplät sin prästgård till bröllop åt församlingsborna. Och när Lena hade gift sig hämtades hon att sköta matlagningen. En gång var det ett 2-dagarsbröllop i prästgården. Andra dagen var det dans och då kom pastorn ut i köket och sa: ”Hör du Lena, jag undrar om det här brudparet är vigda”. Redan då höll hans minne att svika. Vid ett annat tillfälle hade pastorn köpt en lax, som lades i källaren. Den stals på natten. Och när Lena talade om stölden, svarade pastorn: ”Jaha, det var förmodligen någon son ingen lax hade.”
Mot alla fattiga skulle övas barmhärtighet och en tid fanns det en tattarfamilj Faltin, som bodde i Bondsta´n och led verklig nöd. Lena hjälpte dem, och när familjen drog åstad, sa´ käringen till Lena: ”Nu ska jag lära dej en sak, som både du och dina barn ska ha nytta av.” Och så gav hon henne anvisning på en rissmörja mot engelska sjukan. Ingredienserna till denna var: lagerolja, blyvatten och renad terpentin som skulle blandas till lika delar och sedan slås på vit medicinsk lök och stå och dra ett visst antal dygn. Till intagning skulle dessutom användas hjärtstyrkande, rogivande bröstdroppar och bröstsaft.
Så följde också en noggrann bruksanvisning. Barnet skulle smörjas från vänstra axeln utefter vänstra armen och ned över högra benet och sedan från högra axeln samma rörelse nertill vänstra benet, och därmed slogs ett kors över barnet. Ryggsidan smordes likadant korsvis. Runt huvudet smordes också men inte uppe i hjässan. Under tiden smorningen pågick fick man inte byta kläder på barnet, som heller inte fick komma ut i luften. Tre dagar å rad skedde smörjningen med bad varje dag.
Lena stannade hos pastor Mallmin till år 1860. Då var hon över 30 år och den 23 sept. fick hon rusta till sitt eget bröllop med Gustaf Olofsson Dahlberg, f. 1 okt. 1837, son till den rike bonden Ol. Orsa Dahlberg på Böle. Svärföräldrarna voro inte för partiet. De tyckte att Lena var för gammal för deras 23-årige son och dessutom fruktade de, att hon som varit van med förråden i prästgården skulle bli för dryg på hand. Men äktenskapet blev mycket lyckligt. Dahlberg fick ett arv på några kronor och för det köpte han av Snus-Wikström gården Skatbo på Kyrkoherdebo-stället. Gården var byggd någon gång på 1700-talet och var rätt förfallen, men Dahlberg, som var timmerman, ställde den i gott skick igen. Den stod kvar till 1918, då den revs och såldes. Dahlberg var skicklig yrkesman och var med och byggde det nuvarande stadshuset. Han var en stor och kraftig man, som aldrig haft en sjuk dag. Men i julveckan 1882 insjuknade han häftigt och den 22 dec. dog han, antagligen av brusten blindtarm.
Makens död var ett hårt slag för fru Dahlberg. Till slut sa´ en av grannarna: ”Du skulle nu ha en liten flicka att pyssla om”, vilket råd hon följde och tog en liten tvåårs flicka, som hon gav fostran och vård.
Nu kom receptet på rissmörjan väl till pass. Otaliga familjer både i staden och på landet anlitade fru Dahlberg, och många barn ansågos ha blivit botade genom hennes behandling. Dock fick hon aldrig något rykte om sig av ”klok gumma”. Därtill var hon för upplyst och hennes gudsfruktan jävade varje sådant omdöme. Hennes förnämsta inkomstkälla var dock vävning, däri hon var mycket skicklig. Och alltjämt drev hon sitt jordbruk med 2 á 3 kor.
Ännu en stor sorg fick hon genomleva, när äldste sonen dog vid 29 års ålder. Då utbrast hon: ”Om det ändå varit jag, som fått dö i stället för honom, som är så ung”. Sin son överlevde hon sedan i 33 år. Hon var av en mycket långlivad släkt. Hennes mor och mormor voro båda över 90 år och själv blev hon 93 år, när hon stilla som ett barn somnade in i döden den 14 jan. 1923. En sten å landsförsamlingens kyrkogård visar hennes gravplats. Barnen här nedan:
1) Sonen Karl Olof Dahlberg f. 31 aug. 1861 död 17 april 1890. Gift 13 nov. 1885 med Klara Fredrika Johansson från Renbergsvattnet i Burträsk f. 13 nov. 1862 död 27 febr. 1932 i hennes 1:sta gifte. (Omgift med Johan Dahlberg, f.dd 10 dec. 1847, död 19 dec. 1918, kusin till den första mannen). En dotter Hilma Dahlberg, f. 19 dec. 1887, gift med Jonas Gustaf Nyström f. 27 nov. 1882 död 24 okt. 1940.

2) Sonen Adolf död 11-årig.

3) Dottern Hulda Karolina f. 31 mars 1865 död 15 aug. 1943. Avlade småskoll.-examen 15/6 1883. Tjänstgjorde i Norsjö 1885-87, i Boviken 1887, i Sunnanå 1894. Skötte en skola för mindre begåvade barn på Kyrkobordet 1899-1913. Tjänstgjorde sedan i Grönliden 1918-25, då hon avgick med pension. Gift med Anders Lundström f. i Lövånger 16 febr. 1867. Efter hustruns död sålde han Skatbo och flyttade till dotter och måg i Rönnbäcken.
Deras barn äro: sonen Gideon Lundström f. 1897 stadsfiskal i Piteå gift med Linda Söderberg från Gällivare; sonen Daniel f. 1899 byggnadsarbetare, bebor egen fastighet å Sörböle, gift med Linnéa Rosendahl och dottern Ruth f. 1900 gift med hemmansägaren Valdemar Marklund i Rönnbäcken.

4) Fosterdottern Anna Westermark f. 24 april 1879. Avlade småskoll.-examen 1890. Tjänstgjorde sedan i Röjnoret och Grön-liden tre år, i Nyhamn två år och i Klutmark till 1910, då hon fick sin tjänstgöring på Brännan, där hon kvarstannade till 1939, då hon avgick med pension.

Typ av person:Fysisk person

Levnadsperiod:1829 – 1923

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Verksamhet / yrke:Hushållerska, bondhustru