Header

Beskrivning:ERIK SÄFSTRÖM,
trädgårdsmästare, f. 14 jan. 1834 i Fellingsbro, Västmanl. län, där fadern var bonde och bergsman.
S. kom 11-årig upp till Stockholm, där han togs om hand av en moster, som hushållade för en herr Bergenstjerna. En halvbror till honom var verkmästare på Kungl. Myntet och genom honom blev han anställd att sortera de nypräglade mynten. Avlöningen var so öre om dagen och efter ett år 1: 50 kr. Här stannade han i halvtannat år, men tog sedan plats på Haga för att lära träd
gårdsmästaryrket. Forstatte sedan vid Experimentalfältet och utexaminerades därifrån som trädgårdsmästare.
År 1859 reste han med båt upp till Skellefteå för att tillträda plats hos konsul Häggbom å Strömsöhr, där han anlade både trädgård och park. Hos Häggbom var han anställd i 8 år. År 1864 gifte sig S. med Anna Johanna Nyberg, f. 4 maj 1843, dotter till kyrkovärden Joh. Nyberg och hans första fru, Elisabeth Johanna Lindström från Sävar. Svärfadern hade sin gård, där nuvarande stadskyrkan står. Med sin hustru fick Säfström väster om Strömsöhr ett stycke jord, som han uppodlade. Här anlade han en handelsträdgård, som sträckte sig ända ned till älven. Grönsaker av alla slag odlade han, t. o. m. gurka och melon. Gurkorna skulle han alltid ha färdiga till den 6 juni. Då kom postmästare Höjer och beställde färsk gurka till sitt årliga kalas på Gustafdagen. Tomater odlade han också. Men man visste då ingenting om vitaminer o. d. utan tomaterna skördades gröna och syltades. Stadshotellet var den största kunden på tomater.
Grönsaksodlingen var mycket eftersatt i Skelleftebygden den tiden. Säfström ville lära Skellefteborna att odla grönsaker, och när folk kom och köpte plantor av honom, fick de alltid anvisning, hur de skulle sätta ut dem. Men Ekelund, Säfströms biträde, kunde då inte låta bli att säga: »Varför ska Mäster vara så angelägen att lära dem plantera. Mäster får ju sälja mindre med plantor då.» — »Om folket inte kan plantera, så säger de, att mina plantor är dåliga», var Säfströms svar. »Och för övrigt vill jag, att folket ska lära sig grönsaksodling.» Han lärde att roten skulle vara rak vid plantering, och så varnade han för att gå och »skvättvattna». Vattning skulle ske någon gång och då grundligt. Eljest blev det svartrot på plantan och hon dog.
Säfström var den förste handelsträdgårdsmästaren här och allt vad han odlade fick han avyttra. Blommor odlade han till avsalu, och vid begravningar fick han kransbeställningar, så att han ibland kunde få arbete 2 à 3 dagar i förväg såsom t. ex. vid borgmästare Hörnells begravning. Vid fester på hotellet fick han beställningar på bordsdekorationer och efter den tidens smak var det pyramidbuketter med hårt sammanställda blommor.
På höstarna skickades stora korgar med grönsaker till herrskapsfamiljerna i staden och dess närhet: Markstedts, Ekevalls, Nettelblatts, Klockhoffs i Ursviken, Clauséns, Lundebergs m. A. Då konserverades i alla hus och »Billig-Blecken» ambulerade med lödkolven mellan familjerna och lödde ihop bleckburkarna (konservglas fanns ej den tiden). »Billig-Blecken» var yrkesnamnet på bleckslagaren Wiklund.
På 1880-talet skedde laga skifte å Böle by och Säfström måste då lämna sin trädgård intill Strömsöhr och fick i stället mark norr om Kanalen. Han fick dock uppskov med flyttningen några år för attunder tiden få kultur på jorden. Marken dränerades genom täckdiken, som leddes ner till Kanalen. Flyttningen skedde 1888 och snart stod den nya trädgården lika blomstrande och givande som den gamla med en rikedom av prunkande blommor och välskötta trädgårdssängar. Av ogräs fanns ytterst litet.
I sin ungdom hade S. råkat bryta sitt ben mot en iskant, när han under skridskoåkning körde ner i en vak. Benbrottet läktes, men från den tiden hade han alltid en stor knöl nedom knäet. Vid äldre år fick han en bom över benet, när han en gång skulle flytta en lada. Det gamla benbrottet gick upp och dr Wennerström fann för gott att ta av benet nedom knäet. Det var år 1887, och från den tiden gick han med träben.
Någon fruktodling sysslade inte S. med. Det var först under länsträdgårdsmästare Söderlings tid, som denna kom i gång för att sedan genom landshövding Roséns energi riktigt ta fart i våra bygder.
Ehuru sörlänning fann sig S. väl i våra bygder och blev en läromästare för Skellefteborna i trädgårdsskötsel. På hösten insamlade han frön från sin trädgård och anställde noggranna prov för att utröna deras grobarhet. Fröna voro acklimatiserade och både välkända och eftersökta.
År 1915 inkorporerades Norrböle med staden och Sävström blev stadsbo. Den gamle hedersmannen avled i okt. 1922 i sin äldsta dotters hem. Hans hustru hade avlidit några år förut d. 8 dec. 1918. Deras barn voro:
1) Oscar Junior, f. 21 aug. 1865, utexaminerad vid 20 års ålder från Experimentalfältet. Anlade trädgården vid disponentbostaden i Byske. Förkylde sig och dog i dubbelsidig lunginflammation 1888;
2) Anna Emelia, f. 25 nov. 1874, gift 1906 med tullöveruppsyningsmannen Herman Andersson, f. 7 aug. 1873. Två barn: sonen Erik
Andersson, mångårig medarbetare i tidningen Norra Västerbotten, och dottern Rut Mary;
3) Erica Charlotta, f. 9 maj 1878, d. 14 febr. 1935. Gift 1918 med disponenten för Systembolaget Per Lundmark, f. 20 juli 1864, d. 20 april 1942. En son: Per Erik Lundmark, jur. stud. i Uppsala;
4) Agda Johanna, f. 1886, d. 1908.

Typ av person:Fysisk person

Titel:Trädgårdsmästare

Levnadsperiod:1834-01-14 – 1922-10-05

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 194.