Header

Beskrivning:ANNA MARGARETA HÆGGSTRÖM,
f. Renhorn den 7 mars 1787, var dotter till rector scholæ i Luleå, sedermera comministern i Skellefteå Olof Renhorn och hans hustru Sara Margareta Lindahl. År 1793 flyttade familjen till Skellefteå men redan året därpå blev fadern genom sjukdom (skörbjugg) urståndsatt att uppehålla sin tjänst och måste på egen bekostnad hålla sig hjälppräst. 1795 dog han och genom fältkamreraren G.E. Winblad von Walter överlämnades till rätten en begäran
om intyg över hustruns » trångmål och belägenhet», på det hon »i nåder må hägnas och understödjas med dubble nådårs åtnjutande». Dessa beviljades änkan och de två döttrarna. Modern tillhörde den sega Lindahlska prästsläkten och det berättas att hon ehuru enarmad var mycket skicklig att spinna.
Som ung flicka hade Anna Margareta anställning som husmamsell i prostgården hos kyrkoherden teol. dr. Nils Ström, som var gift med biskop Hesselgrens dotter, Hedvig Maria Hesselgren. Under denna tid inträffade det finska kriget, och doct. Ström med familj flydde söderut. Prästhusets skötsel överlämnades åt den 22-åriga Anna Margareta, som skulle fungera som värdinna. »Evad det nu blir vän eller fiende, som kommer att taga vårt hus i anspråk, skall du bevisa dem den gästfrihet, som är vanlig i prostgården», lydde doktorinnan Ströms ord vid avskedet. Värdskapet uppdrogs åt pastorsadjunkten Hans Sehlstedt.
Mamsell Renhorn motsvarade till fullo sin matmors förtroende. En svensk truppstyrka ankom våren 1809 till Skellefteå och officerarna togo sitt högkvarter i prostgården. En vacker dag just som officerarna slagit sig ner vid frukostbordet kom en tjänsteflicka inrusande med ropet: »Ryssarna komma, de skjuta i Dalkarlsliden!» Den svenska förläggningen räddade sig med knapp nöd över älvsbron med några upprivna broplank bakom sig, och ryssarna övertogo nu högkvarteret i prostgården och det redan dukade bordet. En rysk kock övertog matlagningen. Han var vänlig och umgängesvan och tyck. tes sätta stort förtroende till mamsell Renhorns kokkonst. Själv satt hon som värdinna vid den ryske generalens sida och genom tolk frågade generalen henne, varför prosten rest bort med sin familj. Anna Margareta förklarade att hans fru legat sjuk i flera månader, och på grund härav ansåg sig prosten nödsakad att för hennes och familjens skull söka en fristad undan de oroligheter, som befarades. Generalen tycktes nöjd med detta svar och tillade: »Kom ihåg, mamsell, att dem skulle intet ont vederfarits». Generalens aktningsfulla och artiga uppträdande mot mamsell Renhorn hade till följd att de övriga officerarna iakttogo samma disciplin. Några förnärmelser mot de värnlösa kvinnorna kommo aldrig i fråga.
Efter någon tid kom general Schuvaloff till prostgården och längre fram en general Ericsson, en lifländare, som fullkomligt behärskade det svenska språket. Tack vare honom räddades älvsbron från att brännas. Med saknad skildes prostgårdens invånare från honom, när han vid fredsunderhandlingarna lämnade Skellefteå. Till slut fick prostgården även mottagen svensk general, den tappre Sandels. Då voro prostgårdens matförråd illa åtgångna och mamsell Renhorn framförde sin ursäkt, men generalen svarade: »Ni har låtit framföra ursäkt för det ringa, Ni har att bjuda på, men jag finner ingenting, som ger skäl till anmärkning utan snarare till förundran att här finna någon mat kvar efter en sådan mängd av gäster».
Med heder hade Anna Margareta skött sitt uppdrag, och när hennes högt värderade matmoder återkom och mönstrande gick igenom rummen i prostgården fanns där ingenting att anmärka. För Anna Margareta var värdinneskapet i prostgården en god skola, som hon längre fram i livet kom att ha nytta ay.
Efter krigets slut, den 25 aug. 1811, gifte sig Anna Margareta med Abr. Hæggström, även han prästson, från Umeå. Hans mor var född Renhorn, de båda makarna voro kusiner och hade därför måst gå in till Kungl. Maj:t med begäran att få gifta sig med varandra.
Deras första hem stod i Hörnett i Själevads församling i Ångermanland, där mannen etablerat sig som lanthandlande. Men år 1815 flyttade de tillbaka till Skellefteå och bodde då tillsammans med »änkepastorskan» Renhorn i dennas gård norr om Klockarbäcken. Åren 1836—39 bodde familjen på gården Johannestorp i skogen mellan Skellefteå och Kåge och under den tiden kan man följa familjens liv dag för dag genom de anteckningar som Abr. Hæggström gjorde i ensliga stunder på den avsides liggande gården.
Denna journal, utgiven i tryck 1944 under titeln » Arbetsliv i Skelleftebygden» utgör ett värdefullt primärmaterial till bygdens historia. Här får man också se, hur makan stod trofast vid sin mans sida både i med- och motgång. För att hjälpa till med försörjningen kom nu hennes beprövade kokkonst väl till pass. Hon började reda till kalas och blev till slut en mycket anlitad »rejdejerska». Ett axplock ur dagboken förtäljer om kundkretsen. » Ett storståteligt ingångsöl för sågens nybyggnad» firades hos capten M. Steinvall i Kåge. Förberedelserna härtill togo fem dagar i anspråk. Till en av döttrarna Steinvalls bröllop hämtades fru Hæggström en vecka i förväg. Hon återkom »hederligen ersatt för sin möda» (med bl. a. 1/2 tunna råg, 1/2 tunna korn och diverse för 5 Rdr.). Hos verksägaren Erik Brännström i Kåge var det ena veckan bröllop för en dotter och den andra gravöl efter husfadern. Hos häradshövding Helledays ett fruntimmerscalas, hos patron Hèrnods calas för landshövdingen i Piteå. Barnsöl hos capten Nic. Sandström och gravöl efter ett barn hos capten Hällberg. Hos doct. Nordlander gravöl efter dess svärmoder och vid ett annat tillfälle kom hovpredikanten själv och »tillbjöd min gumma att hos honom tillreda barnsöl» (för tvillingdöttrarna Emerentia och Emma). Till Lövångers prästgård hämtades hon för att tillreda Installationscalas åt kyrkoherde Lindfors. Efter en veckas bortavaro återkom hon och »hade en mager förtjänst denna gång», skriver maken och tillägger: »alltid likt presterna» (tydligen med självkännedom, ty både Abr. Hæggström och hans hustru voro prästbarn).
»Med samma osparda möda och trohet i sitt kall som tjänarinna fyllde hon sin plats som maka och moder», skriver dottern Emma om sin moder. För sin man var hon »hans ögons ljus, deltagarinnan i hans glädje, tröstarinnan i sorgen, den trofasta rådgiverskan i livets bekymmersamma frågor, den allt uppoffrande och allt försakande, aldrig i pliktens utövning tröttnande makan och modern».
År 1850 blev fru Hæggström änka och hon överlevde sin man i 18 år. På sin ålderdom bodde hon hos dottern Eva. De sista 12 åren var hon blind. Då satt hon gärna med något barnbarn i knäet och berättade livligt och temperamentsfullt om krigsminnena från 1809. Ett foto, taget två år före hennes död, framställer henne som en resolut gumma i huvudduk och med ett stadigt tag om käppen. Hon avled den 21 aug. 1868, högt älskad av de sina.
Deras barn följa här nedan:
1) Maria Margareta, född 25 maj 1813, husmamsell i 8 år i sidenkramhandl. Brobergs familj i Stockholm, varifrån hon åtnjöt en liten pension till döddagar. Hade sedan anställning hos flera familjer i Skellefteå: consul Franzén, organisten Löfgren och rådman Markstedt. Ägde en liten gård på Brännan, som hon fått av consul Franzén. De sista 14 åren bodde hon hos systerdottern Sophie. Avled 25 febr. 1908 vid 95 års ålder och hade då i flera år varit församlingens äldsta medlem.

2) Hedda Charlotta, född 20 dec. 1815 i Skellefteå. Hade anställning som husmamsell i en del familjer i Piteå. Förestod i flera år officersmässen på Piteheden, ävensom societetshuset i Piteå. Död ogift 14 mars 1875. Var baptist.

3) Carolina Euphrosyne, född 25 mars 1817. Hade plats som husmamsell hos doct. Almqvist i Piteå och rådman Södermark i Umeå. Gifte sig 13 april 1845 med Nils Pettersson från Daglösten, som gått i läroverk i Umeå och Härnösand för att studera till präst, men studierna avbrötos och han blev bonde i Tjärn, där han avled 1885 vid 67 års ålder. Hans änka överlevde honom till den 22 jan. 1893. (En son och sex döttrar, gifta Ärfström, Lindgren, Rudholm, Andersson och Hällberg).

4) Carl Abraham, född 5 aug. 1819. Gick i garvarlära i Stockholm och återvände sedan och slog sig ned som karduansmakare i den nyanlagda staden. Flyttade 1859 till Gammelbyn i Burträsk, där han drev sitt yrke till sin död den 28 april 1881.Gift 1848 med Anna Catharina Wiklund, dotter till nämndemannen Lars Andersson Wiklund i Renbergsvattnet, född 26 febr. 1827, dödsår obekant.

5) Desideria Amalia, född 17 dec. 1824, död 1825.

6) Eva Sofia, född tvilling 22 sept. 1826. När modern låg i barnsäng och grannarna beklagade, att hon fått tvillingar, svarade fru Hæggström: »Det är inte att beklaga. Det är väl de här, som ska föda mig på gamla dagar». Så gick det också. Eva gifte sig 15 juni 1855 med garvaren Gustaf Andersson, född 1825, död 1894. Själv dog hon den 28 jan. 1882, efterlämnande fyra barn, Gustaf, fabrikör och rådman i Skellefteå, Anathilda, gift Ågren, Agnes och Sofia, gift Jonson.

7) Emma Lovisa, född tvilling 22 sept. 1826. Hon var den mest begåvade av Abr. Hæggströms barn och hade stor lätthet att uttrycka sig i tal och skrift. Hon gifte sig den 17 juli 1857 med färgerifabrikör Moses Bergmark, född tvilling 18 jan. 1825 i Ersmark. Deras första hem stod i Hammerdal i Jämtland, men familjen flyttade tillbaka till Skellefteå på 1870talet. Emma avled i Karesuando den 17 febr. 1909. (Tre överlevande barn: Tora, gift med landsfiskal J. Waara-Grape, Otto, apotekare i Australien och Teodor, styrman, bosatt i Amerika).

8) Olof Edvard, född 20 jan. 1828, bokhållare vid Håknäs sågverk. Blev sedan handlande vid Ledufors i Nordmaling och fick till slut anställning vid Mo och Domsjö AB. Gift 13 febr. 1862 med Catharina Sophie Stenberg, född 1828, dotter till comministern i Umeå Ifs. Pehr Stenberg och hans maka, född Strinnholm, död 1886. På gamla dagar flyttade Olof Edvard tillbaka till Skellefteå och bodde i systerdottern Sophies hem. Avled 9 mars 1910. (Två barn, båda döda vid späd ålder).

Typ av person:Fysisk person

Titel:Fru

Levnadsperiod:1787-03-07 – 1868-08-21

Alternativt Namn 1:Haeggström

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem landskap:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå

Hem ort:Skellefteå

Födelse land:Sverige

Födelse län:Västerbotten

Födelse kommun:Luleå

Födelse socken:Luleå

Födelse ort:Luleå

Övriga anmärkningar:Gift med Abraham Haeggström vars mor var född Renhorn de båda makarna var kusiner.
Se även “Arbetsliv i Skelleftebygden” utgiven 1944. Maken beskriver där det mödosamma livet på gården Johannestorp i skogen mellan Skellefteå och Kåge 1836-1844.