Frans Esajas Gyllengahm

Typ av person

Fysisk person

Efternamn

Gyllengahm

Förnamn

Frans Esajas

Levnad (start)

1835-09-09

Levnad (slut)

1908-10-13

Hem land

Sverige

Hem län

Västerbotten

Hem kommun

Skellefteå

Hem ort

Drängsmark

Verksamhet / yrke

Lantbrukare och predikant

Anmärkning

Frans Esajas Gyllengahm, lantbrukare
och predikant, föddes i Lule gammelstad
den 9 sept. 1835. Föräldrarna voro
fanjunkare Gabriel Peter Joakim Amatus
Gyllengahm och hans hustru Anna
Elisabeth Bergman.
Släktens stamfader var en bonde Gahm
i Västergötland. Två av hans söner blevo
krigare och adlades med namnet Gyllengahm
år 1704. Frans Esajas förfäder hade
i fem generationer varit militärer av olika
grader, men själv kunde han inte gå i fädernas
spår på grund av medfödd missbildning
i båda fötterna, s. k. klumpfot.
Han sattes i skomakarlära hos en morbror,
som lärde honom yrket, och tillverkade sedan själv de skor han
själv begagnade. På gamla dagar, när han slutat både med jordbruket
osjöch predikantverksamheten, tog han upp skomakeriet igen.
Den 5 mars 1865 gifte sig Gyllengahm på Kinnbäcks gästgiverigård
med dottern i huset Anna Margareta Åman, född 30 januari 1843,
dotter till gästgivaren Carl Carlsson Åman och h. h. Anna Greta
Kinnman. Och sitt första hem hade makarna i Drängsmark, öst i
byn. Men sedan lantmäteri genomförts i byn, flyttade de till Tällåsen
och fick där hemmanet No 13 Stenhammar med 52 tunnland öppen
åker. Jorden låg i ett stort skifte vid gården, 1 km långt. Genom
sjösänkningen av Ostträsket ökades hemmanets areal ytterligare.
Gyllengahm var i sin krafts dagar en styv jordbrukare. Medan barnen
voro små hade han lejfolk i arbetet, men när sönerna växt upp,
togo de vid. Gyllengahm hade krigarblod i sina ådror och var ytterligtytterligt
hetlevrad, som drängarna nog fick känna på. En gång hade han
en supaktig dräng, som mer än tillbörligt frestade Gyllengahms tålamod.
Förtörnad utbrast Gyllengahm en gång: ”Huru länge tänker du
tjäna Satan?”. – ”Dillerst om hösten” (till hösten) var drängens svar.
När hemmanet var som bäst i hävd födde det 12 kor och 3 hästar.
Foderavkastningen var mycket givande. Den räckte väl till både till
gårdens djur och till avsalu. Gyllengahm höll sig alltid med fina hästar.
Det talades t. o. m. om Gyllengahm-rasen. Han hade skaffat sig
ett sto av ädelt blod och efter detta födde han upp sina berömda
hästar, som nästan flögo efter vägen.
Ute i bygden var Gyllengahm mest känd som predikant. Religiöst
påbrå hade han från fäderna. Hans farfar och farfarsfar hade
tillhört kretsar, som stått herrnhutarna nära. När Frans Esajas började
predika är ej känt, men år 1867 skriver doctor Nordlander i en
ämbetsberättelse: ”En kolportör bor i församlingen och är fredlig
samt vår lutherska lära tillgiven.” Denne var Gyllengahm, anställd i
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens tjänst.
Gyllengahm reste omkring med predikanterna Tjernqvist och
Lindström från Kinnbäck. Han var en gärna hörd talare, kanske
väl så grundlig, ty predikningarna varade ibland 1 ½ till 2 timmar.
Hans förkunnelse gick i den lagiska stilen och med ungdomen gick
han till rätta med stor stränghet. Och ungdomen besvarade hans
straffpredikningar med härmande gyckel. Gyllengahm hade något
originellt i sitt uppträdande. Han hade en väldig stämma, men läspade
och skorrade. R-ljudet uttalade han som rullande åskor och
vissa ord blevo rent löjliga i hans mun, t.ex. satan, som uttalades
tatan. När han talade, blickade han upp mot taket och skakade på
huvudet och kunde aldrig stå stilla, utan trampade alltid med sina
fötter. Många fäste sig vid hans egenheter, men förståndigt folk såg
till allvaret i hans förkunnelse och höll honom för en hedersman.
”Han predikade så, att alla kände sig fängslade och gripna, fast detinte var så lätt att säga vad det var som grep”, säger kyrkoherde Carl
Edqvist.
På äldre dagar predikade han endast i byn och när han talade var
det alltid mer folk än vanligt. Men han tyckte inte om, att Kläpp-borna
som bodde 3 km från byn, hade egen samling och läste Luther.
”Kan Gud verkligen av dessa stenar uppväcke bröd åt Abraham”,
sade han om de självständiga Kläppborna.
Ibland hände det också, att han klagade över sina egna ungdomar,
Vid ett sådant tillfälle fick han tröst av en gammal skollärare, som
sade: ”He kan nog vara se, att dem vara bortur gammalpotaten”. Familjen
var stor. Fjorton barn föddes i äktenskapet och några år efter
yngste sonens födelse avled hustrun den 3 september 1894. Gyllengahm,
som på sin tid var huvudman för den adliga ätten, avled i sitt
73:e år, samma dag som äldste sonen firade sitt bröllop i Byske den
13 oktober 1908. Gyllengahms stoft vilar på Byske kyrkogård.
Barnen äro följande:
I. Anna Antonia, f. i dec. 1865, död 2 okt. 1872.
II. Selma Elina, f. 24 jan. 1868, död 2 aug. 1869.
III. Selma Margareta, f. 7 sept. 1869, avlade barnmorskeexamen 22
juni 1892. Gift 1894 med hemmansägare Aron Johansson i Blåfors,
f. 6 april 1856.
IV. Vendela Mathilda, f. 6 juni 1871, död 19 febr. 1905. Gift 1901
med arb. Algot Höglund i Piteå, f. 8 mars 1877.
V. Anna Gustava, f. 18 juni 1873. Gift 1898 med lantbrukaren
Claes Johan Andersson, f. 7 juli 1868. Äger och bebor Karlsgård.
VI. Axel Petrus, f. 24 april 1875, handlande i Strängnäs. Gift 13
okt. 1908 med Selma Elisabeth Furberg, f. 1882, dotter till lantbrukare
Carl Furberg och h. h. Fanny Bolander. Deras barn:
1) Astrid Elisabeth, f. 19 juli 1909 lärarinna. Gift 1937 med Olof
Hubert Degerman, f. 1903, fabrikör i Umeå.
2) Tyra Josefina, f. 16 dec. 1910.
3) Carl Bertil, f. 24 okt. 1912.
4) Sigrid Gabriella, f. 3 jan. 1918.
5) Axel Hugo Vilhelm Gabriel, f. 22 juni 1922.
VII. Carl Ruben, f. 28 febr. 1877, död 1939. Efterträdde fadern på
gården Stenhammar. Gift 1906 med Anette Lovisa Lundström, f. 7
juli 1878, dotter till hemmansäg. Per Lundström och h. h. Amalia
Beata Lindmark. Deras barn:
1) Elsa Amalia, f. 18 juli 1907, gift 1934 med chaufför Seth Konrad
Nilsson.
2) Berta Augusta, f. 17 aug. 1909, gift 1934 med hemmansägare
Nils Simon Marklund.
3) Hugo Gabriel, f. 31 juli 1911, gårdsägare i Drängsmark.
4) Anna Margareta, f. 13 nov. 1912.
5) Selma Linnea, f. 21 maj 1914.
6) Helga Josefina, f. 1 maj 1916, gift 1935 med järnarb. Johan Harald
Lundmark i Skellefteå.
7) Frida Elisabeth, f. 7 aug. 1919.
8) Hilda Christina, f. 15 juni 1921.
9) Carl Daniel, f. 29 april 1923.
VIII. Hanna Maria, f. 10 mars 1879. Gift 1903 med gårdsägare
Axel Valfrid Höglund i Jörn.
IX. Eugenia Alice, f. 10 dec. 1880. Gift 1904 med hemmansägare
Karl Johan Karlsson i Blåfors.
X. Ester Sofia, f. 16 mars 1883, död av difteri 4 febr. 1903.
XI. Agnes Ingeborg, f. 7 dec. 1884, död 24 jan. 1924 i USA.
XII. Frida Augusta, f. 22 sept. 1886. Lärarinna i Ostvik. Död 21
maj 1918.
XIII. Aline Henrietta, f. 18 maj 1888, död 11 jan. 1891.
XIV. Hugo Emanuel, f. 4 maj 1890. Farmare och spannmålshandlare
i Canada. Gift med Alma Sandström från Umeå.
Objekttyp:

Kommentarer

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!