Oljemålning. Munk i klostercell. Okänd konstnär.
1 av 21 på denna sida
Header
Kloster21 träffar
- Sorterat efter: Senast ändrad
2 av 21 på denna sida
Konst
Oljemålning. Munk i klostercell. Okänd konstnär.
3 av 21 på denna sida
Arkeologi
Klosterruin.
4 av 21 på denna sida
Fornlämning
Klosterkällaren, Bureå (under restaurering).
5 av 21 på denna sida
Källare
Bureå klosterkällare. Fotot taget i samband med utgrävningarna 1969.
6 av 21 på denna sida
Skylt
Informationsskylt till Klosterholmen i Bureå om det eventuella klostret som fanns där. Till EU-projektet "Lokal utveckling Bureå". Projektperiod: 1 mars - 30 juni 2007. Projektägare: Bureå Byautvecklingsförening
7 av 21 på denna sida
Skylt
Informationsskylt till Klosterholmen i Bureå om det eventuella klostret som fanns där. Till EU-projektet "Lokal utveckling Bureå". Projektperiod: 1 mars - 30 juni 2007. Projektägare: Bureå Byautvecklingsförening
8 av 21 på denna sida
Skylt
Informationsskylt på engelska till Klosterholmen i Bureå om det eventuella klostret som fanns där. Till EU-projektet "Lokal utveckling Bureå". Projektperiod: 1 mars - 30 juni 2007. Projektägare: Bureå Byautvecklingsförening
9 av 21 på denna sida
Skylt
Informationsskylt på engelska till Klosterholmen i Bureå om det eventuella klostret som fanns där. Till EU-projektet "Lokal utveckling Bureå". Projektperiod: 1 mars - 30 juni 2007. Projektägare: Bureå Byautvecklingsförening
10 av 21 på denna sida
Skylt
Befintlig skylt “Bure kloster” vid Klosterholmen.
11 av 21 på denna sida
Fornlämning
Klosterholmen, Bureå. Bebyggelselämningar på Klosterholmen. Nr 38. Klosterholmen är enligt folklig traditon platsen för ett kloster under katolsk tid. Det kan även ha rört sig om ett gille. Man vet dock att verksamheten på platsen nedlades på 1550-talet och att Johannes Bureus omnämner platsen efter ett besök år 1601.
12 av 21 på denna sida
Fornlämning
Klosterholmen, Bureå. Bebyggelselämningar på Klosterholmen. Nr 38. Klosterholmen är enligt folklig traditon platsen för ett kloster under katolsk tid. Det kan även ha rört sig om ett gille. Man vet dock att verksamheten på platsen nedlades på 1550-talet och att Johannes Bureus omnämner platsen efter ett besök år 1601.