Header

Beskrivning:VICTOR LAGERLÖF,
handlande, f. 13 aug. 1836 i Skellefteå, son till gästgivaren å Sunnanå Henric Niclas Lagerlöf och hans andra fru Sofia Västergren från Umeå.
Som ung var Lagerlöf anställd som bokhållare hos handl. E. O. Ignberg i Kåge. År 1856 dog fadern och Lagerlöf övertog gästgiveriet å Sunnanå. Detta hade spriträttigheter, men sonen frånhände sig dessa till förutnämnde handlanden Ignberg. Efter någon tid
lämnade han även gästgiveriet och inlöste Elfsbacka hemman
och gård, som ligger på backkrönet vid Lejonströmsbron. Medan han bodde på Elfsbacka ledde han reparationen av landsvägsbron. Senare flyttade han in till staden och etablerade skepps- och diversehandel med sin svåger Fredrik Eckhéll, som flyttat in till Skellefteå vid mitten av 1860-talet. Affären var inrymd i hovkamrerskan Clausens fastighet vid Storgatan. Kompanjonskapet varade endast en kortare tid. Svågrarna skildes och Lagerlöf ägnade sig åt trävaruaffärer.
I sin fastighet vid Storgatan, som han köpt av handl. P. Bergström, hade han uppfört en stallänga med 12 spiltor. Van hästkarl övertog han stadens skjutshållningsskyldighet, som han drev i många år. Han ombesörjde även postskjutsarna norrut till Ostviksbrännan och söderut till Innervik, då ombyte av hästar skedde.
För hästar hade Lagerlöf eit levande intresse. Han köpte upp hästar från Finland (vid ett tillfälle hade han ända till 23 hästar). Sedan for han på marknaderna, i synnerhet Lyckselemarknaden gav ypperliga tillfällen till hästaffärer. Sommartid utsträcktes resorna till Stockholm, då han sålde sina hästar till Spårvägsbolaget. Resorna företogos med båt, och en dräng, Lagerlöfs Nils, följde med som hästskötare.
I Skellefteå fanns vid samma tid en annan framstående hästkännare, konsul James Sandström, som själv alltid höll sig med granna djur. Han gillade inte hästarna här, utan höll sig alltid med remonter. Lagerlöf och Sandström voro goda vänner men ytterst hetlevrade båda två och man kunde ibland få se dem på gatorna under full dispyt med knytnävarna mot varandra.
Vintern 1883 anordnade de kapplöpningar. En bana plogades upp på älven från Strömsöhrsudden till nedersta holmen och herrarna körde själva sina hästar. Lagerlöf hade en stor svart hingst från Finland, Sandström en liten röd hingst. Lagerlöf segrade och vann priset: en tekanna av silver.
Vid den andra kappkörningen hade de satt upp sina egna hästar som pris. Lagerlöfs värderades till 1.000 kronor och Sandströms till soo, vartill lades soo kronor kontant. Även då vann Lagerlöf loppet. Men då lär Sandström ha svurit och bannat både sig själv och hästen.
År 1888 flyttade Lagerlöf från staden och bosatte sig i Kåge och ägnade sig åt trävarurörelse. I Gillervattnet hade han ett hemman, som försåg honom med timmer och i Nyland vid Varuträsket hade han en såg, där bräder försågades och sedan vintertid forslades till Kåge. Där arrenderade han åren 1889-1894 det gamla kaptensbostället Strömsnäs, som sedan inköptes av Markstedtarna. På den s. k. Berglundsholmen, där nya kajen är förlagd, drev han även ett tegelbruk, som nedlades efter några år.
I Kåge inköpte Lagerlöf ett stycke jord om en kapps skatt och detta gav honom rättighet att begära lantmäteri för byn. När det var gjort, mötte han en gammal gubbe och Lagerlöf utbrast: »Ja, nu har det 30-åriga kriget börjat i Kåge.» Föga anade han väl, att inte ens denna tidrymd skulle räcka till, ty först efter 34 år var lantmäteriet slutfört för byn. De gamle i byn voro givetvis vrånga på honom, men ett yngre släkte har fått ge Lagerlöf rätt, att lantmäteriet var behövligt.
På 1890-talet flyttade Lagerlöf till Frostkåge, där han köpt Anton Karlssons hemman. Där anlade han bl. a. en mönsterladugård med kreatursbesättningen klavad så, att alla kor kunde lösgöras på en gång. I Frostkåge drev han också skeppshandel. Här drabbades Lagerlöf av sjukdom, kräfta. Lidandestiden varade i två år, då döden kom som en befriare år 1898.
Patron Lagerlöf var en liten livlig karl, full av initiativ och verksamhetsbegär, men någon större framgång hade han inte vid sina företag.
Sedan 3 sept. 1868 var han gift med Elise Eckhéll, f. i Gävle 19 nov. 1839, d. 1914. Att vara gift med en så mångfrestande man som Lagerlöf innebar nog för en hustru en del prövningar. Men fru Lagerlöf bar dem storartat och utvecklades till en sällsynt god och ädel människa. En umgängesvän kallade henne »Tant Fridkulla» och frid förde hon med sig var hon kom. Efter makens död flyttade fru Lagerlöf tillbaka till Kåge, där hon sommartid drev ett litet kafé Miramare nere vid hamnen. På vintrarna hyrde hon bostad uppe i byn. Äktenskapet var barnlöst, men en brorsdotter till Lagerlöf, Elin Lagerlöf, upptogs som fosterdotter. Hon emigrerade till Amerika, där hon sammanträffade och blev gift med en Bergmark, barnfödd i Ersmark. År 1914 var hon hemma och hälsade på sin fostermor, då kriget bröt ut och hon med kurir måste återvända till Amerika.

Typ av person:Fysisk person

Levnadsperiod:1836-08-13 – 1899-10-17

Hem land:Sverige

Hem län:Västerbotten

Hem kommun:Skellefteå

Hem socken:Skellefteå stad

Hem ort:Skellefteå

Verksamhet / yrke:Handlare

Övriga anmärkningar:Gamla stadsbor sid 102.